Totalt kom 57 förslag in till Park- och naturnämnden. En förslagskommitté nominerade tre förslag till juryn, det var Fastighetsägare i Gamlestaden, Anders och Jan Sylvan och Brännö Naturvårdsförening.

Juryn, som bestod av Park- och naturnämndens presidium, förvaltningens direktör, stadsträdgårdsmästaren samt miljöexperten Stefan Edman, beslutade sedan att tilldela Fastighetsägare i Gamlestaden diplomet och penningpriset på tio tusen kronor.

Motiveringen löd Genom olika insatser arbetar föreningen aktivt med att ta ansvar för sin närmiljö. Park- och naturförvaltningen bedömer samarbetet med föreningen Fastighetsägare i Gamlestaden som oerhört värdefullt och ser det långsiktiga engagemanget som ett föredöme och en framgångsfaktor för en tryggare och vackrare stad.

Förslagsställaren var Anders Strandberg, styrelseledamot i bostadsrättsföreningen Stenbiten nummer sju i Gamlestaden.
– Jag var inne på kommunens hemsida och såg att man kunde lämna förslag. Jag bor i Gamlestaden och tycker att föreningen har gjort många bra saker, berättar Anders för Trygga Gamlestaden.
– Till exempel har de arbetat för att införa boendeparkering vilket innebar att massor av skräpbilar fraktades bort. De är också drivande för nattvandringar och klottersanering. Jag tycker att föreningen har fungerat som den bästa samlande punkten för fastighetsägarna i Gamlestaden, fortsätter han.

Tanken är att de ska hänga en begränsad tid och att boende i Gamlestaden eller elever från Gamlestadsskolan därefter ska ta över stafettpinnen.

Människor ger trygghet

För cirka fem år sedan fick arkitekten Kajsa Sperling från White Design i uppdrag av föreningen Fastighetsägare i Gamlestaden att ta fram en belysningsplan över ett antal platser i stadsdelen som upplevdes som otrygga och mörka. En av platserna var Sten Johanssons plats vid Medborgarhuset.

– När jag fick uppdraget insåg jag att denna plats inte skulle kunna bli trygg bara med ljus. Det krävs människor för att man ska känna sig trygg här. Därför har jag skapat något som är allra vackrast när det är mörkt – en minikonsthall med ett föränderligt ljus i olika färger, berättar Kajsa.

Stora glasytor

Eftersom platsen har många stora glasytor som inte kan belysas har hon arbetat mycket med ljussättningen inne i Medborgarhuset. Förutom minikonsthallen har två stora träd i kruka belysts med ett ljus som skiftar i färg.

– Många som inte har tillgång till datorer hemma behöver komma i kontakt med släktingar eller ta del av nyheter från jordens alla hörn, säger hon.

Andra använder datorn för att söka jobb och bostad eller att boka biljetter. Men att använda datorerna handlar inte bara om att komma ut på nätet utan också om mycket annat.

– Datorerna har bland annat program för bildbehandling och här finns både scanner och färgskrivare, säger Ingrid Atlestam.

De sju datorerna är upptagna för det mesta. Antingen kan man boka i förväg och då får man använda datorn en timme. Kommer man in mer spontant får man låna en dator en kvart i taget. I Kortedala bibliotek, som har något fler datorer, anordnas kurser. Hittills har 2000 personer på så sätt lärt sig de allra första grunderna i ordbehandling och Internet.

Träffar och studier

För många gamlestadsbor är biblioteket en mötesplats där man kan träffas, läsa tidningar, samtala och utbyta tankar. Andra kommer till biblioteket för att i lugn och ro ägna sig åt studier.

– Behovet av studieplatser har ökat de senaste åren, alla har inte utrymme hemma, säger Ingrid Atlestam.
En service som används av många är tidningar och tidskrifter, de flesta på svenska men många på andra språk. Totalt rör det sig om drygt 150 titlar

– Det är rationellt att många kan använda samma prenumeration. I vissa fall är prenumerationspriserna så höga att det är svårt för enskilda personer att till exempel ha en egen utländsk dagstidning, säger Ingrid Atlestam.

De flesta som kommer till biblioteket gör det inte för att låna. Därför har Gamlestadens bibliotek nästan minst utlåning av stadens bibliotek. Dock har utlåningen av CD-böcker ökat lavinartat på senare tid och nytillskottet barnfilm på DVD är också populärt.

Böcker huvudsaken

Trots stora förändringar i bibliotekets verksamhet de senaste åren kommer böcker att vara det huvudsakliga utbudet under överskådlig tid. Här finns 30 000 böcker på 15 olika språk.

Ingrid Atlestam återkommer till de nya möjligheter som datatekniken, IT, medför.
– Med datorns hjälp kan vi söka böcker och information från hela världen. Det och mycket annat som IT medför gör att Gamlestadens bibliotek i praktiken fungerar som ett medborgarkontor, säger hon.

Mycket av bibliotekets verksamhet riktar sig till vuxna. Men för den sakens skull glöms inte barnen bort, tvärtom. Alla barn söks upp i olika skeden.

– Vi ”förföljer” dom från barnavårdscentralen och hela vägen tills dom lämnar högstadiet, säger Ingrid Atlestam, som avrundar samtalet med en önskan om att få ännu mer liv i Medborgarhuset, där biblioteket ligger.

– Det skulle gå att utnyttja lokalerna bättre, huset borde vara fullt av kulturevenemang och andra aktiviteter, säger hon.

Detta händer i biblioteket

Förutom det som beskrivs i artikeln här bredvid har biblioteket ett omfattande program för såväl barn som vuxna, en del i Gamlestadens bibliotek, annat i Kortedala. För barn finns till exempel sagostunder och läxhjälp och för vuxna föreläsningar, elementär datautbildning, kurser för nyblivna föräldrar m.m. Fullständigt program kan du få på biblioteket eller via Internet: www.kortedala.goteborg.se.

Uppskattat av befolkningen

Att Gamlestadens bibliotek uppskattas av befolkningen bekräftas i den medborgarundersökning som nyligen genomförts av Fastighetsägare i Gamlestaden i samarbete med SDN Kortedala. Ett slumpmässigt urval av invånarna har bl.a. gett sin syn på vad som är positivt med att bo i Gamlestaden. Av de ”institutioner” som finns med på listan hamnar biblioteket på andra plats efter vårdcentralen.

Där ingår den nya partihallsförbindelsen som ska avlasta trafiken från Gamlestadsvägen och binda samman E20 och Riksväg 45 samt den ny pendeltågsstation som kan göra Gamlestadstorget till en lika viktig knutpunkt för lokaltrafiken som Hjalmar Brantingplatsen.

Joakim Muskantor, vd i Askungen Förvaltning som sedan 2002 äger Gamlestadens Fabriker, ser mycket positivt på planerna som till stor del lägger ny grund för den egna utvecklingen.

– Vårt planarbete tar sikte på att förtäta fabriksområdet med 20 000 kvadratmeter bostäder och 30 000 kvadratmeter kommersiella ytor. Vi tänker oss nya bostadshus med 200-300 lägenheter på mark där det tidigare legat byggnader. Vi tittar också på möjligheterna att bygga ett hotell som jag anser att det finns behov av i Gamlestaden, säger han.

Här föddes SKF och Volvo

Vänder man blickarna bakåt i tiden är det ett stort stycke svensk industrihistoria som växer fram kring Gamlestadens Fabriker. Här stod den västsvenska textilindustrins vagga och härifrån härstammar svenska industrier med världsrykte – SKF och Volvo.

Den första industribyggnaden uppfördes redan 1727, Göteborgs första industribyggnad för övrigt, och den innehöll ett sockerbruk. Huvuddelen av byggnaderna är från tiden kring slutet av 1800- och början av 1900-talet. Textilindustrin, som blev huvudnäringen inom området, avvecklades under 1970-talet.

Många av byggnaderna var mycket nedgångna och rivning och nybyggnation framstod under 1980-talet som det mest realistiska för de dåvarande ägarna, SPP. Men fastighetskrisen kom emellan och i stället initierades under 1992 ”projektet Gamlestadens Fabriker” som tog sikte på att förändra och lyfta området med byggnadernas villkor som utgångspunkt.

Projektgruppen som ledde arbetet valde att styra den nya inriktningen mot kultur, handel och media. En grundläggande idé var att renovera och bevara så mycket som möjligt av de gamla husen.

Moderna lokaler

Efter en närmast total omvandling inryms nu moderna kontor med olika inriktning som till exempel sjukvård, möbelbutik, foto, TV- och radiostudios och restauranger. Den kanske mest kända verksamheten är Bingolotto, som i sin tur födde företaget Folkspel. Ett av de senaste tillskotten är ett bowlingpalats med 27 banor, bar, restaurang och konferensavdelning. Askungen Förvaltning kom alltså in som ägare av Gamlestadens Fabriker under 2002.

– När vi tog över fastigheterna var de renoverade och i bra skick. Vi har fortsatt arbetet, bland annat med bättre belysning och åtgärder för trygghet och trivsel, berättar Joakim Muskantor.

Askungen Förvaltning har också installerat fiberoptik, för övrigt med två vägar in i området för att vara garderade om det skulle bli avbrott från ena hållet. Vidare har man, bland mycket annat, förbättrat sophanteringen och nu planeras för en klimatanläggning för att få en ännu bättre arbetsmiljö.

Under tiden som ägare har Askungen tappat några hyresgäster, men fått ännu fler nya. Vid tillträdet 2002 var 19 000 av sammanlagt 65 000 kvadratmeter vakanta, idag återstår bara 4 000 kvadratmeter.

Medlem i Fastighetsägare i Gamlestaden

För Joakim Muskantor var det självklart att Askungen Förvaltning skulle bli medlem i föreningen Fastighetsägare i Gamlestaden och det dröjde inte länge förrän han själv blev invald i styrelsen.

– Sedan 2002 har det hänt otroligt mycket i Gamlestaden, inte minst har Poseidon gjort mycket säger han.
Joakim Muskantor menar att metoden att identifiera problem och att hitta lösningar för att öka tryggheten och trivseln har varit framgångsrik och trots att Gamlestadens Fabriker ligger som en liten ö känner han stor samhörighet med övriga Gamlestaden.

Genom att delta aktivt i föreningens verksamhet träffar Joakim Muskantor andra fastighetsägare som han kan utbyta information och idéer med.
– Och när vi ska bygga bostäder är det viktigt att trygghetsaspekten finns med redan i planeringsskedet, avslutar Joakim Muskantor.

Men området rymmer mycket mer. Som Göteborgs enda ölbryggeri och Göteborgs äldsta industribyggnad, ett före detta sockerbruk.

En fascinerande historia

Askungen förvaltning äger området sedan ett halvår tillbaka. VD:n Joakim Muskantor har hunnit läsa in sig på platsens historia.

– Det här är vaggan till Göteborg. Det går inte att undgå att fascineras, säger han.

Området är genomdränkt av Göteborgshistoria. Där Gamlestadens fabriker nu ligger anlades år 1473 Nya Lödöse, den stad som var Göteborgs föregångare. Här finns också vaggan till några av Göteborgs viktigaste industrier. Ur Gamlestadens fabriker växte nämligen SKF fram.

Den första Volvon

Möjligen kom även den första Volvon till här. Joakim Muskantor pekar på ett ganska litet hus som i dag inhyser en gammal brandbil.

– Jag har fått berättat för mig att det var där som den första Volvo-prototypen skruvades ihop. Men det är inte verifierat än, säger han.

Joakim Muskantor har gett en byggnadsantikvarie i uppdrag att beskriva husen och områdets historia. När den texten är klar kommer den att finnas på hemsidan www.gamlestadensfabriker.com för den som vill att hämta hem och skriva ut den.

– Det är viktigt att förstå historien för att kunna planera för framtiden, säger han.

Musik, fotografer, kontor, hotell och bostäder

Idag finns här ingen tung industriverksamhet men desto fler företag med kopplingar till musik och media. I musikstudion Tuff Studios spelade Ace of Base in sitt första album. I ett annat hus brukar flera av de europeiska bilföretagen fotografera sina nya bilmodeller.

De flesta husen har genomgått omfattande renoveringar under senare år, men det finns några hus kvar som behöver rustas upp. Askungen Förvaltnings planer stannar dock inte vid att bara förbättra befintliga lokaler.

Askungen Förvaltning för samtal med kommunen om att bygga nya kontors-lokaler, och även hotell och bostäder, på området.

– Här finns byggnader från 1725 och fram till 60-talet. Varför skulle vi inte kunna fortsätta att bygga här? säger Joakim Muskantor.

Han tar fram översiktsbilder som visar hur nya hus kan passas in i den befintliga bebyggelsen. Luftigheten och öppenheten i området ska bevaras även om det blir fler byggnader.

– Jag hoppas att det kan ske inom en femårsperiod, säger han.

Gemensam målsättning positivt

Joakim Muskantor hoppas att det som sker i framtiden för Gamlestadens fabriker kommer vara positivt för hela stadsdelen. Han är också engagerad i samarbetet med andra fastighetsägare och kommunen.

– När alla arbetar med samma målsättning finns det en enorm potential i det, säger han.

Torget är inte en plats man förknippar med fest och kultur utan snarare med vardagstristess. Under Kulturnatta samlades dock människor på torget igen, de pratade och åt god mat som förr när detta var en verkligt levande mötesplats.

Scen på Gamlestadstorget

På det vanligen ödsliga torget stod nu en scen där olika artister avlöste varandra. Det var en varierad blandning med allt från buskis med Gamla Gamlestadsflickorna till reggae och flamenco.

– Det här är en rolig satsning. Jag hoppas att den slår väl ut, säger Gudrun Sjösten från Gamlestadsflickorna.

– Det är självklart positivt att det görs något i stadsdelen, säger Jan-Erik Ek.

När Gamlestadsflickorna uppträdde lockade de fram många skratt med skämt om kvinnor och män, och om Gamlestaden. Av de äldre som stod och lyssnade och skrattade var det många som mindes när torget såg helt annorlunda ut än idag.

– Då var det ett mysigt ställe, säger Gudrun.

– Nu ser det mycket tråkigt ut, menar Jan-Erik.

I ett av tälten vid torget hängde bilder från Gamlestadens historia och det fanns också möjligheter att lämna in förslag på förbättringar till kommunen. Ann-Catrin Kärnä från stadsbyggnadskontoret var en av de som samlade in åsikter.

- Det är många som kommer in här och läser om Gamlestaden. Det märks att det finns ett engagemang för stadsdelen, säger hon.

Viadukt i ny skrud

Viadukten mellan torget och Gamlestaden hade kvällen till ära draperats i ljus. De vanligen så tråkiga betongväggarna badade nu i blå, röda och gröna färger och skapade ett spännande rum av en tråkig viadukt.

I den miljön passade nycirkusgruppen Cirkity Gravikus föreställning in perfekt. Artisterna lekte med eld och ljus och skapade en surrealistisk känsla med små medel. Föreställningen visade att även en till synes hopplös miljö kan bli en spännande plats.

Initiativet till Kulturnatta på Gamlestadstorget kom från Centrum för byggnadskultur, en förening som arbetar med frågor om arkitektur och stadsmiljö. Ordförande Helena Westholm fick en idé om att göra något under Kulturnatta och i samarbete med Tryggare Mänskligare Göteborg, Centrum för Byggnadskultur, Fastighetsägare i Gamlestaden och Stadsdelsförvaltningen Kortedala kunde projektet genomföras.

Kulturprojekt som växte

Hennes tankar var först att göra något i mindre skala om stadsplaneringsfrågor, men hon bemöttes väldigt positivt av kommun och fastighetsägare så projektet växte.

– Gamlestadstorget är en av de värsta platserna i staden. Tanken var att väcka intresse för platsen. Den är ju fruktansvärt ful, men vad kan göras för att förbättra den. Hur kan en sådan plats utvecklas?

Hon menar att Gamlestadstorget kan göras mycket trevligare, om man utnyttjar de resurser som finns kring platsen.

– Vi vill att Kulturnatta ska ge något positivt, att man ska tänka något positivt om platsen och känna att det finns hopp för Gamlestadstorget.

Hon tycker att Gamlestadstorget är en bortglömd plats trots att det sker 12000 på- och avstigningar här under en dag. Som jämförelse sker det 13500 på- och avstigningar vid Korsvägen, som man satsat väldigt mycket pengar för att rusta upp.

– Det verkar som om folk i de norra förorterna inte anses lika viktiga. Varför skulle annars detta vara en av de fulaste och farligaste platserna trots att den används så mycket? säger hon.

Kanske blev Kulturnatta en sporre för att satsa mer på det försummade Gamlestadstorget.