– Just dessa vann första respektive andra pris i Europan för några år sedan, världens största tävling för unga arkitekter och där Gamlestads Torg var ett av tävlingsområdena, säger Ann-Catrin Kärnä, projekt-ledare på Stadsbyggnadskontoret.

Hon är nöjd med resultaten:

– Stadsbyggnadskontoret har jobbat med frågan i tio år och det är bra att få input från två oberoende parter. Båda har tagit fram förslag med bostäder, lokaler och mötesplatser, som knyter an till den befintliga bebyggelsen i Gamlestaden på ett bra sätt, samtidigt som de belyser de problempunkter som finns.

Trafiken är en, men den ser ut att kunna hanteras:

– Med hjälp av pengar från Västsvenska paketet kommer vi att satsa en miljard på förändringar av infrastrukturen. En ny välfungerande knutpunkt för kollektivtrafiken ska byggas samtidigt som viadukten som utgör en barriär i dag ska rivas och ersättas med en tunnel för biltrafik. Starkt fokus ligger på att skapa en stadsmiljö med riktigt bra förutsättningar för de gående, samtidigt som vi ska tillvarata barnperspektivet på bästa sätt, säger Ann-Catrin Kärnä.

Vad händer härnäst?

– Målet är att ha ett förslag framme för samråd i november – december. Vi är medvetna om att veckorna innan jul är en hektisk tid för många, men vi hoppas att alla tar sig tid att lämna synpunkter. Om allt går enligt plan sätts spaden i jorden för första etappen av nya Gamlestads Torg år 2013.

Tidplan Gamlestads torg

1 nov 2011 Byggnadsnämnden beslutar om samråd

Nov – dec 2011 Samråd

Jan 2012 Alla yttranden sammanställs

Planområdet delas i två etapper

Maj – juni 2012 Utställning etapp 1

Nov – dec 2012 Antagande etapp 1

2013 – 2016 Byggnation etapp 1

2016 – 2019/21 Byggnation etapp 2

Stadsbyggnadskontoret håller dig uppdaterad om tider och planer: www.goteborg.se/wps/portal/planochbyggprojekt

Planerna handlar dels om att nya kvarter ska byggas på Gamlestads Torg och att utveckla och förtäta fabriksmiljöerna vid Gamlestadens fabriker. Samtidigt kommer Nya Kulan-området att utvecklas till ett handelscentrum med kontor, service, nya bostäder och möjligheter till rekreation längs det gröna stråket utmed Säveån.

– I Gamlestaden finns fantastiska och historiskt intressanta industrimiljöer, som inte kommer till sin rätt idag. Målet är att bygga en tät och levande blandstad med citykaraktär, där gammalt och nytt möts i en spännande kombination, säger Ann-Catrin Kärnä.

Samtidigt planeras ett resecentrum och nytt hållplatsområde, som ska göra det mer attraktivt att resa kollektivt. Först ut är en ny pendeltågsstation som tas i bruk i december 2012 för trafik mot Trollhättan och centrum.

Totalt planeras omkring 1500 nya bostäder och ca 160000 kvadratmeter lokalyta i hela området.

– Städtillfällena varvas med lektioner i SO och NO, där vi pratar om de ämnen som slängs, deras påverkan på naturen, hur mycket som skulle kunna återvinnas och vad det kan bli av soporna, säger Jonas Larsson, klassföreståndare i 7B.
Nytt för i år är att eleverna delat upp det insamlade i olika fraktioner och sedan vägt det.

– Vi hittade väldigt mycket glas – och fimpar, speciellt på Brahegatan. Det var så mycket att vi fick använda sopborste för att få upp allt, säger Denise Bergstedt.
Förhoppningen är att städprojektet ska skapa en ansvarskänsla hos ungdomarna för sin egen närmiljö.  Många menar att städprojektet fått dem att tänka annorlunda.

– Innan såg man inte skräpet, eftersom man inte behövde göra något åt det. Men nu ser man hur mycket det egentligen är och inser vad nedskräpningen kostar, säger Gisela Fahlberg och får genast medhåll av Viktoria Rgic:

– Alla borde få vara med och städa sin stadsdel en dag, så lär man sig att inte skräpa ner.

Vanligt och ovanligt skräp i Gamlestaden

Mest udda

• En död fisk
• Blöjor
• Cykeldelar
• Lång elsladd

Vanligast

• Fimpar
• Godispapper
• Krossat glas
• Läskburkar

Elevernas tips

• Sätt upp kombinerade pappers/fimpkorgar utanför varje kiosk, affär och bank
• Töm alla papperskorgar oftare

Alla som har hund är välkomna oavsett var man bor, bara man följer gårdsföreningens trivselregler.
– Det känns viktigt att poängtera, eftersom det är en mötesplats där vi vill att alla ska trivas och som alla ska kunna besöka med sin hund, oavsett ras, säger Hannah Lindström.

Hundbiten har idag cirka 80 medlemmar och antalet växer stadigt. I somras arrangerade man bland annat en välbesökt hundhälsodag och en hundkurs. Vill du gå med? Medlemsskapet är gratis. Skicka ett mail med ditt namn, telefonnummer, hundens namn samt hundras till: hundbiten1@gmail.comBesökarna på hundhälsodagen i Hundbiten lyssnade intresserat till Anna Bondesons råd om hur man kan förbättra sin hunds hälsa genom trivsel.

Regler i Hundbiten

• Din hund ska vara frisk och vaccinerad.
• Hör med den som redan är inne om det är okej att komma in. 
Om inte – vänta en kvart på 
din tur.
• Respektera hundsläppet under den timme som det pågår – för stora hundar onsdagar kl. 19.00 och söndagar kl. 13.00. För små hundar gäller torsdagar kl. 19.00 och söndagar kl. 15.00.
• Låt inte din hund hoppa och bita i träden eller grenarna.
• Plocka upp efter din hund.
• Alkohol är inte tillåtet.

Hundbiten – ett samverkansprojekt

Marken ställdes till förfogande av kommunen genom ett nyttjandeavtal och Bostads AB Poseidon bekostade inhägnaden. Fastighets-ägare i 
Gamlestaden och Hyresgästföreningen anlade belysningen och Trafikkontoret står för energin. Ansvaret för underhållet ligger på gårdsföreningen Hundbiten, som Poseidon och Hyresgästföreningen hjälpt till att organisera och finansiera.

Totalt har fyra enkäter riktats till de boende, den senaste i november 2008.
– Bilden är i stort sett entydig när man studerar resultaten över tid, säger Helena Holmberg som tolkat enkäterna som ett led i en rapport om lokala partnerskap mellan fastighetsägare.

Åren 2001, 2003 och 2005 låg andelen boende som upplevde sig trygga respektive otrygga i Gamle­staden stilla. Men förändringen i 2008 års enkät är stor: från att 40 procent känt sig trygga med att gå ut ensamma sent på kvällen, är motsvarande andel idag 47 procent. Fortfarande säger dock en femtedel att de inte går ut ensamma på kvällen.
– Men på frågan varför de väljer att stanna hemma, träder också där en markant förbättring fram. 2001 stannade 58 procent hemma på grund av rädsla för att utsättas för brott. 2008 hade den andelen minskat till 47 procent, säger Helena Holmberg.

Minskad utsatthet för brott

Resultaten från de fyra enkät­undersökningarna visar också att allt färre Gamlestadsbor uppger att de själva drabbats av brott. 2001 uppgav 28 procent att de drabbats av brott det senaste året, 2008 hade denna andel sjunkit till 19 procent.

Buskörning med moped engagerar

I en lista i enkäten har de som svarat på enkäterna också kunnat ange en eller flera saker som de upplever som stora problem i Gamlestaden.
När den första enkätundersökninge­n genomfördes hamnade inbrotten i bostäder, källare och vindar överst på listan med 54 procent.
– I enkätsvaren från 2008 kommer detta svarsalternativ långt ner på listan över stora problem i Gamle­staden. I stället pekas buskörning med moped eller motorcykel ut som det allra största problemet. Det är också det enda svarsalternativ där tendensen är stigande, säger Helena Holmberg.
I övrigt pekas brister i den yttre miljön, som nedskräpning, klotter, skadegörelse och bristande belysning som ut problem i stadsdelen. Förekomsten av berusade eller drogpåverkade personer utomhus ses fortfarande ett av de största problemen, men andelen som tycker att just detta är ett stort problem har minskat mycket kraftigt. Jämfört med tidigare tycker också allt färre att bråk i anslutning till restaurangerna är ett stort problem.

Ökad trygghet på allmänna platser

I enkätundersökningen ställs också frågan om den som svarar ibland kan känna sig orolig för att vista­s på vissa platser i Gamlestaden. 2001 svarade 57 procent ja på den frågan, men 2008 är det markant färre – 44 procent – som säger sig vara oroliga. När Gamlestadsborna ombeds att peka ut de platser i stadsdelen som de upplever som otrygga hamnar samma platser på toppen av listan vid varje enkät­undersökning: platsern­a i anslutning till hållplatsen vid Gamle­stadstorget och viadukten i närheten.
– Skillnaden är att andelen svarande som upplever platserna som otrygga minskar signifikant i den senaste enkäten, säger Helena Holmberg.
Är det då bra att bo i Gamle­staden­? Ja, 2001 uppgav 23 procent att det är mycket bra att bo i Gamlestaden och den andelen har ökat till 34 procent år 2008.

Vad kan man dra för slutsatser om Gamlestadens utveckling?

– Helt klart har Gamlestaden blivit en tryggare stadsdel under 2000-talet. Otryggheten minskar, oron
för att själv utsättas för brott är också mindre och allt färre drabba­s av brott. Enkätresultaten indikerar också att Gamlestadsborna i allt högre utsträckning betraktar sin stadsdel som en bra och attraktiv stadsdel att bo i, säger Helena Holmberg.

Vi frågade Gamlestadsborna

Gert Henriksson, 67

Känner du dig trygg i Gamlestaden?
Numera känner jag mig ganska trygg, men för tio år sedan gick man nästan runt med hjärtat i halsgropen.

Är Gamlestaden en bra plats att bo på?
Ja, jättebra. Det är nära till stan, något som fler och fler ungdomar verkar upptäcka. Sedan är det en mysig miljö med alla landshövdingehus.

Jonas Söderström, 30 med dottern Meja, 2

Känner du dig trygg i Gamlestaden?
Vi har ett socialt boende i närheten där det är lite oroligt ibland, men på det stora hela är det lugnt och skönt.

Är Gamlestaden en bra plats att bo på?
Absolut. Vi trivs jättebra på vår fina innergård. I Gamlestaden bor man centralt, men slipper ändå avigsidorna av stan. Och så bor det många barnfamiljer här, det är trevligt.

Gio Pessoa Silva, 54

Känner du dig trygg i Gamlestaden?
Ja, mycket tryggare. För tio år sedan vågade man inte gå till Konsum på kvällarna. Mina barn gick i skolan i Utby för att det var så oroligt här.

Är Gamlestaden en bra plats att bo på?
Ja, jag älskar den här stadsdelen. Här finns allt man behöver. De som jobbat med att öka tryggheten och trivseln har gjort ett bra jobb.

"Det som främst skulle gynna Gamlestade­n vore att syssel­sätta ungdomar som inte verkar trivas hemma och enligt mig är orsaken till en stor del av vad folk uppfattar som otryggt. Hade de fått det bättr­e genom ett stort och långvarigt projekt av något slag, skulle deras frustration minska och de skulle börja ses som de grannbarn de faktiskt är, o­ch inte hotfulla element som nu."
Man 18–24 år

Klotter och nedskräpning

Även om den fysiska miljön förbättrats på senare år, anser många Gamlestadsbor att skadegörels­e, nedskräpning och klotter fortfarand­e är stora problem.
– Här har kommunen och Fastighetsägare i Gamlestaden genomfört många projekt, men alla visioner som föreningen medverkat till att arbeta fram har inte förverkligats. Genom ett fortsatt samarbete borde det vara möjligt att göra stadsdelen ännu trivsammare, säger Lena Tunborn.
– Vi ser också att den polis­anmälda våldsbrottsligheten utomhus visat en stigande trend under de senaste åren, och kommer att analysera den noggrant för att få veta hur problemen ser ut. Vem gör vad och när och varför? Vi måste också ta reda på om statistiken kan vara behäftad med systema­tiska fel.

– Men eftersom planen är prioriterad från kommunens håll hoppas vi att det inte ska dröja alltför länge innan vi får besked, säger Eva Thorberger, projektchef på Skanska Nya Hem, som äger delar av marken tillsammans med JM.

Lars Redig, projektchef för JM Bostad Region Väst, är lika angelägen om att komma igång.

– Helst skulle vi vilja starta med markarbetena redan nu. Bland annat måste vi förstärka strandkanten mot Säveån och flytta befintliga VA-ledningar, men marklovet för dessa arbeten är villkorat med att detaljplanen vinner laga kraft.

Kvibergsstaden

Kvibergsstaden, som är byggherrarnas namn på det område som i de kommunala planerna kallas Öster om Bellevue och Kvibergs ängar, har länge diskuterats. Åtta år har gått sedan planprocessen startade, men i juni i år antogs detaljplanen.

Planförslaget innehåller bland annat 250 lägenheter norr om Kvibergsvägen, merparten i fem­våningshus. Här kommer husen att ligga samlade kring en parkliknande utemiljö med stora grönytor för rekreation och avkoppling.

– Ett par av husen kommer att ha garage i källaren med hiss upp till lägenheten, vilket gör dem väl anpassade för alla kategorier av boenden, säger Jan Madås, VD för Sverigehuset, en av tre byggherrar som tilldelats mark av kommunen i området.

I Kvibergsstadens södra del planeras 500 lägenheter, det stora flertalet i femvåningshus med gårdar som öppnar sig mot parkområdet Officerskullen i söder. Ytorna mellan husen och de angränsande gatorna utformas så att de får en mer stadsmässig karaktär, och här planeras också en gång- och cykelväg längs med parkområdet och utmed Säveån.

Stort intresse för bostadsrätter

Intresset för bostadsrätter i Kviberg verkar stort. Tidigare i höstas arrangerade Skanska och JM ”Leva & Bo-dagarna” i Kviberg för att berätta om sina visioner för området.

– Vi hade många besökare, vilket inte är särskilt förvånande. Här kommer man att kunna bo modernt nära naturen, bara tio minuter med spårvagn från centrala Göteborg. Till det kommer de spännande förslag som finns för handel och bostäder i SKF:s gamla område, planerna på att bygga nya bostäder i området
vid Gamlestadens Fabriker, och tankarna om att utveckla Gamle­stadstorget till ett resecentrum med pendeltågsstation, säger Lars Redig på JM Bostad.

Eva Thorberger, Skanska Nya Hem, håller med.

– Vi har goda förhoppningar om intresset och planerar för att gå ut till försäljning under första kvartalet 2009.

Kvibergs ängar

Nästa område att bebyggas i Kvibergsstaden ligger öster om Kvibergs broväg. Här, på Kvibergs ängar, planeras 400 lägenheter i fyra radhusområden med stora parkområden emellan. Marken ägs av JM, Skanska och Göteborgs kommun och i kommunens kvarter kan det komma att byggas 100 nya hyresrätter.

– Mycket hänger på grundför­hållandena. Vår målsättning är att få hit hyresrätter med rimlig hyresnivå, men området ligger nära Säveån vilket kommer att kräva stabiliseringsarbeten. Hur det påverkar kostnadsbilden och möjligheten att bygga hyresrätter vet vi inte idag, men förhoppningvis kan vi lämna besked om det
till sommaren, säger Charlotta Cedergren, handläggare på fastighetskontoret.

Vi frågade Gamlestadsborna

Vad tror du att planerna på utbyggnad kommer att betyda för Gamlestaden?

Bojana Dragovic, 27

– Jag tror att det kommer att bli bättre för de människor som står utan lägenhet. Jag tror också att det kommer att leda till ett större utbud av handel och service
i olika former, vilket är bra.

Anki Svensson, 60

- Det blir nog positivt eftersom det är ont om bostäder idag. Och blir det bara skapliga hyror kan det bli lättare för ungdomar att hitta bostad. Det är en viktig fråga för mig.

Tomas Yssa, 36

– Gamlestaden kommer att bli mera attraktivt och dra till sig nya människor. Samtidigt ökar det kraven på befintliga fastighetsägare, eftersom det kommer att finnas fler bostäder att välja mellan.

Roozbeh Kargar, 23

– Det är bra att det byggs, men det måste bli fler hyresrätter. Jag är inte så glad för planerna på ett köpcentrum i gamla SKF. Satsa på kultur. Folk ska känna sig välkomna hit även om de inte konsumerar.

Illustrationer/bilder:

Dynagraph AB (Kviberg norr),
White Arkitekter AB (Kviberg söder)
Stadsbyggnadskontoret (Kvibergs ängar och flygbild).

Öppettider

Öppet mån-tis kl 11.00-19.00, ons-tors kl. 11.00-16.00.

– Visst rullar det radiobilar i Gamlestaden när tid gives, svarar Dick Ringström på frågan om hur ofta polisen patrullerar i Gamlestaden.
Tre polisbilar täcker hela östra Göteborg, ibland åker de även till Partille och Ale kommun.
– Den polisiära närvaron i Gamlestaden är ungdomsgruppen, de håller kontakt med skolan. Lyckas de så vill jag påstå att då blir det ganska lugnt i stadsdelen, säger Hans Edström.

Tryggare stadsdel

Både Hans och Dick är överens om att stadsdelen upplevs som tryggare i dag än för några år sedan.
– I ett allmänt perspektiv gör jag bedömningen att Gamlestaden har fått en uppryckning på alla håll,
alltifrån trafiken på Artillerigatan, till byggnader och belysning. Det har blivit en bättre bostadsmiljö, det upplevs som att det är bättre och tryggare. Generellt sett är Gamlestaden ett ganska lugnt område, säger Hans.

– Jag tycker att det handlar mycket om att ha en väl fungerande skola, och fritidsgården är viktig. Mycket av situationen i stadsdelen hänger på ungdomskullarna som växer upp. Ungdomsgäng stör
människor mycket, menar Hans.
– På Gamlestadsskolan har de ett bra och långsiktigt arbete, fortsätter han.

Att få ha sin egendom i fred är viktigt för den upplevda tryggheten.
– Vi pratar om upplevd trygghet och den påverkas av rykten. Bilinbrott till exempel är någonting påtagligt och folk pratar med varandra om det. Det påverkar den upplevda tryggheten, menar Hans.

Fastighetsägarnas samarbete är betydelsefullt

Hans och Dick tycker att fastighetsägarnas samarbete är betydelsefullt för stadsdelen.
– Om alla är medvetna om samma sak får de ett helt annat genomslag, säger Dick.
– Jag tycker att de är med i matchen. De ska fortsätta att se om sitt fastighetsbestånd, säkerhetsdörrar och portkoder. Skaffa ett bra skalskydd, så att ett ställe inte blir känt för att man kan ta sig in. Se över boendemiljön och ta bort buskage som skymmer sikten. Hur man skriver hyreskontrakt är också viktigt för vad för slags verksamhet som får bedrivas i lokaler, avslutar han.

I åttan och nian fanns redan en skidresa och en Stockholmsresa inplanerad för samtliga elever, därför passade uppgiften bra för eleverna i sjuan. Belöningen som Fastighetsägare i Gamlestaden betalar kommer också väl till användning. Den kan klassen göra något trevligt tillsammans för. För fyra genomförda städdagar får skolan 50 000 kronor som delas mellan de klasser som varit med och städat.

– Samverkan med övriga aktörer i stadsdelen har varit lite av vårt kännemärke utåt de senaste tio åren, säger Carin Edvardson Rauner, rektor på Gamlestadsskolan.
– Vi får en bättre känsla för vår stadsdel och känner oss mer delaktiga i och med att vi bidrar till den gemensamma trivseln i stadsdelen, fortsätter hon.

Klockan nio på morgonen, en av höstens första riktigt kalla dagar, var det dags för två klasser att bege sig ut och städa i Gamlestaden. Efter visst tumult vid utdelningen av städredskap – knip-plock-pinnarna var oerhört eftertraktade, sopborstar framstod som ett okej alternativ och skyffeln kom i sista hand. Alla fick ett par städhandskar och soppåsar fanns det gott om. Städmaterialet har samverkansprojektet Trygg, vacker stad bidragit med.

Områdena som skulle städas var tydligt markerade på en karta. Det var Sten Johanssons plats, Brahegatan och ett område vid Nylösegatan och fritidsparken Braxen.
– Det måste bli bra städat, annars får vi inga pengar! peppade läraren David Schönström när det skulle sättas igång.
– Det är jättebra att eleverna får ta ansvar för miljön i Gamlestaden. Det är i allas intresse att det är fint här, säger David.
– Jag tycker verkligen att eleverna har tagit det här på stort allvar, säger läraren Claes Johansson som städat med sin klass vid Nylösegatan.

Framåt lunch hade eleverna fått ihop en hel del skräp i sina sopsäckar.
– Det är viktigt att städa för att både djur och människor ska trivas, vi har hittat jättemycket glassplitter, berättar Joakim Andersson.
– Det ligger fimpar överallt, de borde ställa ut stora askfat här, säger Ellen Berglund som städat utanför tobaksaffären på Nylösegatan.
Entusiasmen bland elever och lärare höll i sig till sista stund, även om man blev lite frusen mot slutet.
– Det var roligt att använda knipsorna, men det blev kallt, säger Rebecka Åstedt.
– Det var roligt för att vi städade alla tillsammans och umgicks lite samtidigt, fortsätter hon.
– Det var kul, instämmer Joakim.
– Men det är nog roligare till sommaren när det blir varmare, säger Ellen.

Carin Edvardson Rauner är nöjd med dagen. Hur det har bidragit till elevernas lärdomar om nedskräpning tycker hon är för tidigt att säga.
– Jag tycker att det här är en god satsning och en bra början. Kanske kan eleverna och elevrådet komma med idéer om hur vi kan utveckla det, säger hon.
Till våren ska sjuorna på Gamlestadsskolan städa ytterligare två gånger.
– Det är betydelsefullt för alla som bor och arbetar i Gamlestaden hur det ser ut här. Att det är städat och fint påverkar vår uppfattning om stadsdelen, säger Marianne Ohlander.

Vad tycker skoleleverna?

Tycker du att det är viktigt att det är rent och fint i Gamlestaden?

Jovana Vukovic. Ålder: 13 år. Bor i Gamlestaden
– Ja, alla ska ju känna sig trygga här.

Leon Cheng. Ålder: 13. Bor i Bellevue
– Ja, det är viktigt överallt.

Showan Maloudnejad. Ålder: 13 år. Bor i Gamlestaden
– Ja, det är en bättre miljö för barnen.

Lisa-Mari Hallesten. Ålder: 13 år. Bor i Utby
– Ja, för det är roligare att vara här och det
är roligare när folk kommer hit om det är fint.