Satsningen i Gamlestaden, som fått pengar av Länsstyrelsen i Västra Götalands län, handlar till stor del om utbildning och information. Drygt 100 medarbetare hos de aktörer som deltar i projektet kommer att få kunskaper om våld i nära relationer, som är direkt applicerbar i deras dagliga verksamhet.

– Vi fastighetsägare vill bättre på att känna igen mönster och tecken, våga fråga och veta var vi gör av våra misstankar, säger Lena Molund Tunborn.
Även allmänheten kommer att erbjudas utbildning i form av en föreläsning under hösten (se nedan)

– Målet är att så många Gamle-stadsbor som möjligt ska känna tryggheten att veta hur långt deras möjligheter som medmänniska att agera sträcker sig, och vilka instanser i samhället som sedan kan ta vid, säger Lena Molund Tunborn.

– Om vi alla vet vad vi kan göra när vi ser signaler om våld i nära relationer, kan den som utsätts få hjälp i ett tidigt skede och brott av det här slaget minska.

Inbjudan till öppen föreläsning om våld i nära relationer

Tid: 26 oktober kl 17.30–19.00

Plats: Gamlestadsskolans matsal

Målgrupp: Alla som vill lära och lyssna – arrangemanget är gratis.

Anmälan: Vi bjuder på lättare förtäring med start kl. 17.00. Vill du komma rdan då, anmäl dig till:
lena@tryggagamlestaden.se.

Annars krävs ingen föranmälan.

Totalt har fyra enkäter riktats till de boende, den senaste i november 2008.
– Bilden är i stort sett entydig när man studerar resultaten över tid, säger Helena Holmberg som tolkat enkäterna som ett led i en rapport om lokala partnerskap mellan fastighetsägare.

Åren 2001, 2003 och 2005 låg andelen boende som upplevde sig trygga respektive otrygga i Gamle­staden stilla. Men förändringen i 2008 års enkät är stor: från att 40 procent känt sig trygga med att gå ut ensamma sent på kvällen, är motsvarande andel idag 47 procent. Fortfarande säger dock en femtedel att de inte går ut ensamma på kvällen.
– Men på frågan varför de väljer att stanna hemma, träder också där en markant förbättring fram. 2001 stannade 58 procent hemma på grund av rädsla för att utsättas för brott. 2008 hade den andelen minskat till 47 procent, säger Helena Holmberg.

Minskad utsatthet för brott

Resultaten från de fyra enkät­undersökningarna visar också att allt färre Gamlestadsbor uppger att de själva drabbats av brott. 2001 uppgav 28 procent att de drabbats av brott det senaste året, 2008 hade denna andel sjunkit till 19 procent.

Buskörning med moped engagerar

I en lista i enkäten har de som svarat på enkäterna också kunnat ange en eller flera saker som de upplever som stora problem i Gamlestaden.
När den första enkätundersökninge­n genomfördes hamnade inbrotten i bostäder, källare och vindar överst på listan med 54 procent.
– I enkätsvaren från 2008 kommer detta svarsalternativ långt ner på listan över stora problem i Gamle­staden. I stället pekas buskörning med moped eller motorcykel ut som det allra största problemet. Det är också det enda svarsalternativ där tendensen är stigande, säger Helena Holmberg.
I övrigt pekas brister i den yttre miljön, som nedskräpning, klotter, skadegörelse och bristande belysning som ut problem i stadsdelen. Förekomsten av berusade eller drogpåverkade personer utomhus ses fortfarande ett av de största problemen, men andelen som tycker att just detta är ett stort problem har minskat mycket kraftigt. Jämfört med tidigare tycker också allt färre att bråk i anslutning till restaurangerna är ett stort problem.

Ökad trygghet på allmänna platser

I enkätundersökningen ställs också frågan om den som svarar ibland kan känna sig orolig för att vista­s på vissa platser i Gamlestaden. 2001 svarade 57 procent ja på den frågan, men 2008 är det markant färre – 44 procent – som säger sig vara oroliga. När Gamlestadsborna ombeds att peka ut de platser i stadsdelen som de upplever som otrygga hamnar samma platser på toppen av listan vid varje enkät­undersökning: platsern­a i anslutning till hållplatsen vid Gamle­stadstorget och viadukten i närheten.
– Skillnaden är att andelen svarande som upplever platserna som otrygga minskar signifikant i den senaste enkäten, säger Helena Holmberg.
Är det då bra att bo i Gamle­staden­? Ja, 2001 uppgav 23 procent att det är mycket bra att bo i Gamlestaden och den andelen har ökat till 34 procent år 2008.

Vad kan man dra för slutsatser om Gamlestadens utveckling?

– Helt klart har Gamlestaden blivit en tryggare stadsdel under 2000-talet. Otryggheten minskar, oron
för att själv utsättas för brott är också mindre och allt färre drabba­s av brott. Enkätresultaten indikerar också att Gamlestadsborna i allt högre utsträckning betraktar sin stadsdel som en bra och attraktiv stadsdel att bo i, säger Helena Holmberg.

Vi frågade Gamlestadsborna

Gert Henriksson, 67

Känner du dig trygg i Gamlestaden?
Numera känner jag mig ganska trygg, men för tio år sedan gick man nästan runt med hjärtat i halsgropen.

Är Gamlestaden en bra plats att bo på?
Ja, jättebra. Det är nära till stan, något som fler och fler ungdomar verkar upptäcka. Sedan är det en mysig miljö med alla landshövdingehus.

Jonas Söderström, 30 med dottern Meja, 2

Känner du dig trygg i Gamlestaden?
Vi har ett socialt boende i närheten där det är lite oroligt ibland, men på det stora hela är det lugnt och skönt.

Är Gamlestaden en bra plats att bo på?
Absolut. Vi trivs jättebra på vår fina innergård. I Gamlestaden bor man centralt, men slipper ändå avigsidorna av stan. Och så bor det många barnfamiljer här, det är trevligt.

Gio Pessoa Silva, 54

Känner du dig trygg i Gamlestaden?
Ja, mycket tryggare. För tio år sedan vågade man inte gå till Konsum på kvällarna. Mina barn gick i skolan i Utby för att det var så oroligt här.

Är Gamlestaden en bra plats att bo på?
Ja, jag älskar den här stadsdelen. Här finns allt man behöver. De som jobbat med att öka tryggheten och trivseln har gjort ett bra jobb.

"Det som främst skulle gynna Gamlestade­n vore att syssel­sätta ungdomar som inte verkar trivas hemma och enligt mig är orsaken till en stor del av vad folk uppfattar som otryggt. Hade de fått det bättr­e genom ett stort och långvarigt projekt av något slag, skulle deras frustration minska och de skulle börja ses som de grannbarn de faktiskt är, o­ch inte hotfulla element som nu."
Man 18–24 år

Hur ser du på resultaten?

– De är oerhört intressanta. Tryggheten i Gamlestaden har ökat på alla plan, rädslan för brott har minskat och de boende uppfattar i allt högre grad den egna stadsdelen som trivsam. Samtidigt visar statistik att den totala polisanmälda brottsligheten ligger på samma nivå 2008 som 2001.

Hur går det ihop med en ökad känsla av trygghet?

– Det är inte helt lätt att förklara. Intuitivt är säkert kopplingen mellan brottsnivån och tryggheten en självklarhet för många. Men det som avgör människors känsla av trygghet i ett område kan vara summan av alla de signaler om trygghet och otrygghet, som man tar in när man rör sig och lever i ett område.

Förklara!

– Det är vad man ser och lägger märke till som avgör tryggheten, inte företeelser som man inte märker av. En viktig trygghetssignal kan vara det faktum att någon har omsorg om den egna stadsdelen, bland annat den fysiska miljön.

Hur kopplar du det till utvecklingen i Gamlestaden?

– Jo, här är signalerna om en tryggare stadsdel, det vill säga de förändringar som gjorts både i den fysiska och sociala miljön, mycket tydliga. Det märks att fastighetsägarna och kommunala aktörer har omsorg om stadsdelen och det finns inget som på allvar motsäger dessa signaler. Även massmedias rapportering har varit positiv under senare år.

Vad kan man lära sig av det här?

– Att det är möjligt för fastighetsägare att påverka brottsnivån i en stadsdel. Det är också möjligt för fastighetsägare att positivt påverka tryggheten och motverka rädsla och oro för brottslighet. Men det kräver just ett bredare sätt att arbeta.

Inbrotten minskar

Positivt är att den bostadsrelaterade brottsligheten som inbrott och försök till inbrott i lägenheter, källare och vindar, har minskat kraftigt. Mellan 2001 och 2008 minskade antalet anmälningar med 60 procent och antalet fullbordade bostadsinbrott från 16 till 4. Även den fordonsrelaterade brottslig­heten har minskat, och detta med 29 procent, säger Lena Tunborn.

Nivån på våldsbrottsligheten visar dock en annan trend. Från att ha gått ner åren 2001 till 2003, från 184 till 143 anmälda brott, har den sedan gått upp. Förra året anmäldes 199 våldsbrott i Gamlestaden, vilket är i nivå med 2001.

Klotter och nedskräpning

Även om den fysiska miljön förbättrats på senare år, anser många Gamlestadsbor att skadegörels­e, nedskräpning och klotter fortfarand­e är stora problem.
– Här har kommunen och Fastighetsägare i Gamlestaden genomfört många projekt, men alla visioner som föreningen medverkat till att arbeta fram har inte förverkligats. Genom ett fortsatt samarbete borde det vara möjligt att göra stadsdelen ännu trivsammare, säger Lena Tunborn.
– Vi ser också att den polis­anmälda våldsbrottsligheten utomhus visat en stigande trend under de senaste åren, och kommer att analysera den noggrant för att få veta hur problemen ser ut. Vem gör vad och när och varför? Vi måste också ta reda på om statistiken kan vara behäftad med systema­tiska fel.

Sedan två år tillbaka saneras det mesta av klottret och otillåtna affischer i Gamlestaden i samverkan mellan Fastighetsägare i Gamlestaden och Trafikkontoret. Entreprenaden som utförts av Klotterjägarna, gick i höstas ut för ny upphandling. En upphandling som gav Klotterjägarna förnyat uppdrag från och med den 1 februari.

Hittills har femton aktörer anslutit sig och saneringen sker med följande intervaller:

·         Gamlestadstorget – tre gånger per vecka.

·         Övriga Gamlestaden – en gång per vecka.

- Trenden med klotter har tyvärr inte avtagit och vi behöver fortsätta jobba för att minska klottrets negativa effekter. Att ta sitt ansvar genom att ansluta sig till saneringsavtalet är ett sätt, säger Lena Tunborn, projektledare i föreningen Fastighetsägare i Gamlestaden.

Fakta klotteravtal

Tillsyn och sanering – 4:50 kr/löpmeter och månad
De objekt som ingår kontrolleras dagtid och genomgår den sanering som behövs.

Avropssanering – 25 kr/kvm
Sanering sker efter beställning. Fastighetsägaren anmäler till Trafikkontoret, som i sin tur meddelar Klotterjägarna. Priset inkluderar allt – framkörning, sanering, kompletterande klotterskydd och polisanmälan.

Påläggning av klotterskydd – 4 kr/kvm
Är inte ett krav men rekommenderas. Medlemmar i Föreningen Fastighetsägare i Gamlestaden får detta grundskydd betalat av föreningen som en medlemsförmån.

För att ansluta dig, kontakta:

• Lena Tunborn, Fastighetsägare i Gamlestaden:
  lena@tryggagamlestaden.se eller telefon 031 – 84 53 99
• Bo Söderström, Trafikkontoret:
  bo.soderstrom@gatubolaget.goteborg.se eller 031 – 368 47 31.
  

Positiv utveckling av stads­delen

Almir, som varit med från start, tycker att utvecklingen för stads­delen varit positiv om man jämför med andra delar av Göteborg.

– Klimatet har blivit allt tuffare med åren, men Gamlestaden har bibehållit en lugn nivå.

Och Almir har bred erfarenhet. Som väktare de senaste 13 åren har han hunnit med det mesta inom branschen. Allt ifrån att övervaka personer i häkte till att köra värdetransporter, göra larmutryckningar och arbeta som ordningsvakt.

I Gamlestaden har han arbetat i snart sex år och utgör ett välkänt ansikte bland både boende och näringsidkare i stadsdelen.

– Jag brukar börja mitt pass med att gå runt och försöka hinna prata med så många som möjligt, innan folk beger sig hemåt för dagen. Det är ett sätt för mig att fånga upp vad folk tänker och tycker, säger han.
Nikita Dahl instämmer:

– Vi finns ju här för deras skull och då är det viktigt att få reda på hur människor upplever sin stadsdel.

Rapporter ger tydlig bild

När varje pass avslutats skickar väktaren en rapport om den gångna natten. Det gör att Fastighetsägare i Gamlestaden får en tydlig bild av läget, även sett över en längre period.

– Om vi märker att det är oroligt på ett visst ställe, kan vi koncentrera väktarna dit under en tid och det brukar hjälpa, säger Marianne Ohlander, projektledare.

Skulle något mera akut inträffa har föreningen inrättat en tipstelefon. Samtalet tas emot av en larmcentral, som vidarebefordrar samtalet direkt till väktaren på plats i stadsdelen eller polisen.

Vardagsnära situationer

Men väktarna finns till hands även i andra, mer vardagsnära situa­tioner om de upptäcker att någon skulle behöva en hjälpande hand.

– Det kan till exempel handla om att sätta igång strömmen i en tvättstuga som stannat och för ett tag sedan plåstrade jag om en tjej som skurit sig illa i foten. Det händer också att folk frågar mig om jag kan hålla dem sällskap hem i mörkret, berättar Nikita Dahl.

Almir Campara nickar in­stäm­mande.

– Vi finns här för att skapa trygghet och hjälpa. Stanna oss gärna på gatan om ni möter oss och berätta om saker ni sett eller upplevt, som påverkar tryggheten och trivseln. Det hjälper oss i vårt arbete på ett sätt som gagnar alla som bor och verkar här i Gamlestaden.

– Visst rullar det radiobilar i Gamlestaden när tid gives, svarar Dick Ringström på frågan om hur ofta polisen patrullerar i Gamlestaden.
Tre polisbilar täcker hela östra Göteborg, ibland åker de även till Partille och Ale kommun.
– Den polisiära närvaron i Gamlestaden är ungdomsgruppen, de håller kontakt med skolan. Lyckas de så vill jag påstå att då blir det ganska lugnt i stadsdelen, säger Hans Edström.

Tryggare stadsdel

Både Hans och Dick är överens om att stadsdelen upplevs som tryggare i dag än för några år sedan.
– I ett allmänt perspektiv gör jag bedömningen att Gamlestaden har fått en uppryckning på alla håll,
alltifrån trafiken på Artillerigatan, till byggnader och belysning. Det har blivit en bättre bostadsmiljö, det upplevs som att det är bättre och tryggare. Generellt sett är Gamlestaden ett ganska lugnt område, säger Hans.

– Jag tycker att det handlar mycket om att ha en väl fungerande skola, och fritidsgården är viktig. Mycket av situationen i stadsdelen hänger på ungdomskullarna som växer upp. Ungdomsgäng stör
människor mycket, menar Hans.
– På Gamlestadsskolan har de ett bra och långsiktigt arbete, fortsätter han.

Att få ha sin egendom i fred är viktigt för den upplevda tryggheten.
– Vi pratar om upplevd trygghet och den påverkas av rykten. Bilinbrott till exempel är någonting påtagligt och folk pratar med varandra om det. Det påverkar den upplevda tryggheten, menar Hans.

Fastighetsägarnas samarbete är betydelsefullt

Hans och Dick tycker att fastighetsägarnas samarbete är betydelsefullt för stadsdelen.
– Om alla är medvetna om samma sak får de ett helt annat genomslag, säger Dick.
– Jag tycker att de är med i matchen. De ska fortsätta att se om sitt fastighetsbestånd, säkerhetsdörrar och portkoder. Skaffa ett bra skalskydd, så att ett ställe inte blir känt för att man kan ta sig in. Se över boendemiljön och ta bort buskage som skymmer sikten. Hur man skriver hyreskontrakt är också viktigt för vad för slags verksamhet som får bedrivas i lokaler, avslutar han.

– De flesta känner sig trygga i Gamlestaden. Nästan hälften av intervjupersonerna uppger visserligen att de kan känna sig otrygga på kvällar och nätter i vissa situationer. Det kan vara på vägen från spårvagnshållplatsen eller när det står ett tonårsgäng i närheten, men alla poängterar att detta inte är unikt för Gamlestaden utan gäller även i övriga delar av Göteborg sent på kvällen, berättar Marie.

Tryggheten har ökat

Hälften av intervjupersonerna upplever att tryggheten ökat de senaste fem åren och de flesta kan se att det har blivit snyggare i stadsdelen, att det har städats upp.
– Många har nämnt viadukten vid Gamlestadstorget och tycker att den har blivit särskilt fin, berättar Marie.
Både män och kvinnor upplever fortfarande viadukten som en konstig plats där man ogärna befinner sig på kvällstid, men upprustningen har gjort att tryggheten har ökat.

Mindre skräp och klotter

Saker som har bidragit till att öka trivseln de senaste åren är främst bättre belysning och att man har röjt upp i området. Nästan alla är positiva till införandet av boendeparkering och att man forslat bort gamla skrotbilar. Nästan alla säger också att det har blivit bättre belysning i stadsdelen, men att det fortfarande är mörkt på en del smågator. Insatserna med bättre lås i dörrar och portar värderas högt. Inbrotten i källarförråd och vindar har minskat sedan man satt in nya lås.

Klottersanering är något som Fastighetsägare i Gamlestaden satsat mycket på och som har gett resultat. Intervjupersonerna tycker inte att klotter är ett stort problem i dag. Gamlestaden upplevs dock fortfarande som skräpigt av många. Mycket papper och skräp far omkring och det ligger gratistidningar längs gator och i buskar. Fler papperskorgar som töms oftare efterfrågas.

Man trivs

Alla trivs i stadsdelen och känner sig hemma här, man säger att det är en mysig stadsdel och det är så vackert i Gamlestaden. De yngre intervjupersonerna kan även se att stadsdelens rykte håller på att förbättras i övriga Göteborg. Samtliga är väldigt positiva till framtidsplanerna för stadsdelen och hoppas att de ska göra Gamlestaden ännu mer attraktivt.