Vilka ytor kommer ni att fokusera på i Gamlestaden?
– Vi har redan börjat titta närmare på hur vi skulle kunna rusta upp och förnya innergårdarna vid Måns Bryntessonsplatsen och Arfvidssonsgatan, något vi gör i nära samverkan med Bostads AB Poseidon och Fastighetsägare i Gamlestaden. Vi kommer även att se vad vi kan göra åt den gamla parkleken Braxen, och fortsätta röja i växtligheten på Bunkeberget.

Vad betyder samarbetet med Fastighets-ägare i Gamlestaden?
– Föreningen har tagit på sig att fungera som koordinator för synpunkter från både boende och fastighetsägare i stadsdelen. Det innebär att vi kunnat påbörja vår planering i god tid, samtidigt som vi vet att åtgärderna verkligen kommer att vara förankrade. Att enskilda fastighetsägare är villiga att samverka ekonomiskt innebär också att vi kan få tillgång till särskilda samverkansmedel från projektet Trygg, vacker stad.

Gamlestaden har relativt få allmänna grön-ytor. Är det en nackdel för stadsdelen?
– Det tycker jag absolut inte. Det är inte mängden gröna ytor som gör en stadsdel attraktiv, utan snarare ytornas kvalitet och hur de används. Därför känns det extra bra att planeringen inför 2011 verkligen utgår från de boendes önskemål och synpunkter.

Hur ser Gamlestaden ut i din vision?
– Det är en skön stadsdel med en grön själ, där varje gamlestadsbo kan hitta sin favoritplats.

Hur ser du på resultaten?

– De är oerhört intressanta. Tryggheten i Gamlestaden har ökat på alla plan, rädslan för brott har minskat och de boende uppfattar i allt högre grad den egna stadsdelen som trivsam. Samtidigt visar statistik att den totala polisanmälda brottsligheten ligger på samma nivå 2008 som 2001.

Hur går det ihop med en ökad känsla av trygghet?

– Det är inte helt lätt att förklara. Intuitivt är säkert kopplingen mellan brottsnivån och tryggheten en självklarhet för många. Men det som avgör människors känsla av trygghet i ett område kan vara summan av alla de signaler om trygghet och otrygghet, som man tar in när man rör sig och lever i ett område.

Förklara!

– Det är vad man ser och lägger märke till som avgör tryggheten, inte företeelser som man inte märker av. En viktig trygghetssignal kan vara det faktum att någon har omsorg om den egna stadsdelen, bland annat den fysiska miljön.

Hur kopplar du det till utvecklingen i Gamlestaden?

– Jo, här är signalerna om en tryggare stadsdel, det vill säga de förändringar som gjorts både i den fysiska och sociala miljön, mycket tydliga. Det märks att fastighetsägarna och kommunala aktörer har omsorg om stadsdelen och det finns inget som på allvar motsäger dessa signaler. Även massmedias rapportering har varit positiv under senare år.

Vad kan man lära sig av det här?

– Att det är möjligt för fastighetsägare att påverka brottsnivån i en stadsdel. Det är också möjligt för fastighetsägare att positivt påverka tryggheten och motverka rädsla och oro för brottslighet. Men det kräver just ett bredare sätt att arbeta.

– Utemiljön har blivit betydligt ljusar­e och fräschare och det har också blivit lugnare.

Bilbrottsligheten har till exempel minskat, likaså inbrotten i lägenhete­r, källare och vindar. I båda fallen är det projekt som Föreningen Fastighetsägare i Gamlestaden arbetat med.

Vad beror den positiva utvecklingen på?

– Mycket kommer av den goda samverkan som funnits mellan föreningen, kommunen och olika aktörer i stadsdelen.

Vad är det bästa som hänt?

– Samverkansprojektet Trygg, vacke­r stad, för det gav oss möjligheter att arbeta med ute­miljön i Gamlestaden på ett sätt som blivit väldigt synbart, och som både boende och verksamma i stadsdelen kan glädjas åt.

Roligaste minnet?

– När föreningen i somras fick park- och naturnämndens utmärkelse för goda insatser för stadens miljö. Och att förslaget kom från en boende i Gamlestaden!

Hur ser framtiden ut för Gamlestaden?

– Ljus och spännande! Det är särskilt roligt att fler och fler ungdomar väljer att flytta till Gamlestaden.
Det är tydligt att stadsdelen börjar få samma hip-faktor som till exempel Majorna.

Vad ser du som FiG:s viktigaste uppgift framöver?

– Att fortsätta jobba för ökad trygghet och trivsel. Inte minst verka för att skapa meningsfull fritidssysselsättning för ungdomar alla dagar i veckan i Gamlestaden. Och så se till att planerna på nybyggnation kring Kviberg, gamla SKF-området och Gamlestadstorget blir av. Det kommer att bli en riktig injektion för stads­delen!

– Vi tycker att FiG gör ett bra jobb och vill uppmuntra det arbetet. Man känner sig tryggare nu, det har blivit mindre klotter och är inte lika skräpigt. Väktarbilen är också väldigt bra, säger hon.
Innan Malin blev engagerad i bostadsrättsföreningen visste hon inte så mycket om vad som låg bakom förbättringarna. Men den nya belysningen runt hennes hus gjorde stor skillnad.

– Vi är väldigt nöjda med det som FiG gör, sen kan man säkert göra ännu mer. Mycket av det som gör att det känns otryggt är ungdomsgäng. Kanske kunde fastighetsägarna ordna utrymme för ungdomarna? En lokal med biljardbord, så att de får någonstans att vara, säger hon och tillägger att man får se till att föräldrar engagerar sig och hjälper till och sköter en sådan lokal.

Egon Darwas är sedan fem år tillbaka ordförande i BRF Göta, de gamla officersbostäderna vid Alivallen. BRF Göta har nyligen blivit medlemmar i FiG.
– Vi ansåg att det är lättare att handskas med vissa saker när man har en större organisation bakom sig, så som till exempel klotter, berättar Egon.

Egon har en känsla av att Gamlestaden blivit fräschare och kanske lite lugnare de senaste åren.
– Det är mindre klotter och bevakningsbolaget är närvarande, konstaterar han.

BRF Koljan i centrala Gamlestaden är ytterligare en ny medlem i FiG. Hans-Fredrik Ånger, som är ordförande i bostadsrättsföreningens styrelse, tycker att det är bra att FiG bevakar utvecklingen i stadsdelen, med nybyggnationer, detaljplanen och systembolaget.
– Det är bra att de tillvaratar de boendes intressen, det är lättare att påverka saker med en gemensam röst, säger Hans-Fredrik.
– Det känns som om FiG gör mycket bra för miljön i stadsdelen. Vi är positiva till de saker som görs, till exempel bevakningsbolaget, fortsätter han.

Malin, Egon och Hans-Fredrik ser föreningen Fastighetsägare i Gamlestaden som en möjlighet
att skapa nätverk med andra bostadsrättsföreningar.
– Det vore intressant att samla alla medlemmar och gå runt och titta på varandras gårdar. Eller
varför inte en hemsida med ett forum där vi kan ha tätare kontakt? Jag tror att styrelserna i bostadsrättsföreningarna kan ha mycket utbyte av varandra, säger Malin.

Vi promenerar tillsammans till Malins hus för att ta ett foto på den grönskande gården. Malin, Egon och Hans-Fredrik börjar genast fråga varandra om hur många lägenheter de har i sina bostadsrättsföreningar, om upprustning, grundförstärkning och hur det gick till när de bildades.

– Visst rullar det radiobilar i Gamlestaden när tid gives, svarar Dick Ringström på frågan om hur ofta polisen patrullerar i Gamlestaden.
Tre polisbilar täcker hela östra Göteborg, ibland åker de även till Partille och Ale kommun.
– Den polisiära närvaron i Gamlestaden är ungdomsgruppen, de håller kontakt med skolan. Lyckas de så vill jag påstå att då blir det ganska lugnt i stadsdelen, säger Hans Edström.

Tryggare stadsdel

Både Hans och Dick är överens om att stadsdelen upplevs som tryggare i dag än för några år sedan.
– I ett allmänt perspektiv gör jag bedömningen att Gamlestaden har fått en uppryckning på alla håll,
alltifrån trafiken på Artillerigatan, till byggnader och belysning. Det har blivit en bättre bostadsmiljö, det upplevs som att det är bättre och tryggare. Generellt sett är Gamlestaden ett ganska lugnt område, säger Hans.

– Jag tycker att det handlar mycket om att ha en väl fungerande skola, och fritidsgården är viktig. Mycket av situationen i stadsdelen hänger på ungdomskullarna som växer upp. Ungdomsgäng stör
människor mycket, menar Hans.
– På Gamlestadsskolan har de ett bra och långsiktigt arbete, fortsätter han.

Att få ha sin egendom i fred är viktigt för den upplevda tryggheten.
– Vi pratar om upplevd trygghet och den påverkas av rykten. Bilinbrott till exempel är någonting påtagligt och folk pratar med varandra om det. Det påverkar den upplevda tryggheten, menar Hans.

Fastighetsägarnas samarbete är betydelsefullt

Hans och Dick tycker att fastighetsägarnas samarbete är betydelsefullt för stadsdelen.
– Om alla är medvetna om samma sak får de ett helt annat genomslag, säger Dick.
– Jag tycker att de är med i matchen. De ska fortsätta att se om sitt fastighetsbestånd, säkerhetsdörrar och portkoder. Skaffa ett bra skalskydd, så att ett ställe inte blir känt för att man kan ta sig in. Se över boendemiljön och ta bort buskage som skymmer sikten. Hur man skriver hyreskontrakt är också viktigt för vad för slags verksamhet som får bedrivas i lokaler, avslutar han.

–  Jag tycker att det har varit en positiv utveckling i Gamlestaden och det gäller att hålla fast vid den så att vi inte backar tillbaka. Vi ska fortsätta arbeta med samma frågor och även hitta nya fokusområden genom att fortsätta samverka med de boende.

Nya idéer efterfrågas från boende i Gamlestaden, om hur man kan jobba med trygghet, ordning och reda och få det rent och snyggt. Vi ska ha lite förnyelse och fortsätta arbetet med trygghetsfrågor. Engagemang är viktigt, det handlar om att ge och ta.

Vad ser du som FiG:s viktigaste uppgift?

– Det är att visa vårt engagemang för de här frågorna, att visa att vi är intresserade av det gemensamma som ligger utanför vår direkta förvaltning som fastighetsägare. Vi tittar på de gemensamma bitarna i stadsdelen, på hela den sociala och fysiska strukturen. Vi som fastighetsägare sköter mycket inom egen tomtgräns och fastighet, men här går vi ihop om gemensamma frågor.

Vad ser du för vinster för Poseidons del med att vara med och driva arbetet i FiG?

– Det är ökad trivsel, mindre skadegörelse samt minskade osäkerhetspremier i förvaltningen. Det gör att vi får bättre ekonomi.

Vad innebär Park- och naturnämndens utmärkelse för bra miljöinsatser 2007 för FiG?

– Det är ett kvitto på att man har märkt att vi jobbar med de här gemensamma frågorna. Det är jätteroligt!

– Från ett upplevt otryggt Gamlestaden har det varit en väldigt positiv utveckling, Föreningen Fastighetsägare i Gamlestaden har i allra högsta grad bidragit till den utvecklingen.

Viktiga bidragande orsaker till en positiv utveckling?

– Att det pratas mycket om trygghetsfrågor med polisen och olika myndigheter inom Göteborgs Stad. Samverkan har bidragit till trygghetsskapande åtgärder, det är värdefullt.

Ny belysning på allmänna platser, inte minst under viadukten har haft betydelse. Många upplevde det som riskfyllt att gå där tidigare. Dialogen som Fastighetsägare i Gamlestaden har haft med fastighetsägare om bättre lås och andra trygghetsåtgärder i fastigheten har också varit bra.

Hur ser framtiden ut för Gamlestaden på kort sikt?

– Samarbetet mellan alla som har ansvar för människors trygghet fortsätter. Kommunen och fastighetsägarna i Gamlestaden har tillsammans under fem år årligen satsat cirka 4 miljoner kronor på trygghetsskapande åtgärder. Det hoppas jag vi kan fortsätta att göra även under de kommande åren, för det är detta som gör skillnad för Gamlestadsborna.

Vi har ett bra samtalsklimat, vi löser problem som hyresgäster framför i en dialog. Nu glesas till exempel antalet sociala boenden i Gamlestaden ut för att få en bättre balans i boendet.

Hur ser framtiden ut för Gamlestaden på lång sikt?

– Mycket spännande! Gamlestadstorget är ju en av fem knutpunkter som pekats ut som särskilt viktiga för stadens utveckling. Detta gör att det blir oerhört attraktivt att bo i Gamlestaden även fortsättningsvis.

Stadsdelen har delats in i tre områden, centrala, södra och östra Gamlestaden. Trygga Gamlestaden följde med Kent Olofsson från Gamlestadens Kultur- och miljöförening på en tillsynsvandring i det södra området en regnig söndagseftermiddag. Vandringen startar på Gamlestadstorget och slutar i Bellevue industriområde.
– Här ser ju snyggt och prydligt ut, säger Kent när han tagit sig en titt på Gamlestadstorget.
– Man får ha lite nivå när man antecknar. En viss tolerens får finnas, det är ju en storstad. Vi vandrar bortåt Säveån och fortsätter på gångbanan utanför SKF. Här finns inget skräp alls, inte en fimp, inte ens ett kolapapper. Inne i Bellevue industriområde är det dock en annan nivå på städningen.
– Här är det stora problemområdet, berättar Kent.

Nere vid Säveån och estniska båtföreningen stöter vi på en hög med gamla brädor, glasskärvor och spikar.
– Såhär får det inte se ut, det blir spontana soptippar, säger Kent.
– Det är farligt med vassa spikar och glas, här promenerar folk med hundar, fortsätter han. Trots att vissa ställen är dåligt skötta tycker Kent att det blir bättre och bättre.
– Vi märker stor skillnad. Det har gjort nytta att vi har gått här, säger han.

Drygt hundra kundvagnar per år rullas till Gamlestaden utan att lämnas tillbaka där de hör hemma. Ingvar Börjesson ser till så att de försvinner från gatorna då ingen annan vill kännas vid dem. Kundvagnarna är ett av många projekt i fotbollsföreningen.

– Vi verkar i stadsdelen och samarbetar med bland andra Fastighetsägare i Gamlestaden och Poseidon, säger Ingvar.

Var kommer kundvagnarna ifrån?

– Folk går och handlar nere på Willys och på Konsum utan bil, och så hamnar de här. De märkta vagnarna lämnar vi tillbaka. I Bellevue hittar man ofta omärkta kundvagnar och de får vi tyvärr skrota.

Tycker du att det är skräpigt i stadsdelen?

– Jag upplever det som att det har blivit bättre, det är inte alls lika många kundvagnar nu. Men det går i vågor.

Medmänniska – inte polis

En nattvandrare ska vara en medmänniska och inte agera som någon polis eller annan myndighetsperson. Att nattvandra innebär att vuxna träffas för att gemensamt gå ut på fredag- och lördagkvällar för att möta ungdomar i deras verklighet. Man går alltid i grupp om minst tre personer och har på sig den gula nattvandrarjackan för att visa vem man är. Hur länge de stannar ute om kvällarna beror på om det är några ungdomar ute och vad som händer. Vid större evenemang åker de in till stan och möter upp med nattvandrare från andra stadsdelar. Jag vinner förtroende genom att respektera våra ungdomar och får därigenom respekt tillbaka är ett av nattvandrarnas budord.
– Man märker att ungdomarna uppskattar att vi finns och att vi är ute, säger Elisabeth.

Är du intresserad av att börja nattvandra?

Kontakta Ari Pietilä, tfn: 0705-32 30 69.