– Just dessa vann första respektive andra pris i Europan för några år sedan, världens största tävling för unga arkitekter och där Gamlestads Torg var ett av tävlingsområdena, säger Ann-Catrin Kärnä, projekt-ledare på Stadsbyggnadskontoret.

Hon är nöjd med resultaten:

– Stadsbyggnadskontoret har jobbat med frågan i tio år och det är bra att få input från två oberoende parter. Båda har tagit fram förslag med bostäder, lokaler och mötesplatser, som knyter an till den befintliga bebyggelsen i Gamlestaden på ett bra sätt, samtidigt som de belyser de problempunkter som finns.

Trafiken är en, men den ser ut att kunna hanteras:

– Med hjälp av pengar från Västsvenska paketet kommer vi att satsa en miljard på förändringar av infrastrukturen. En ny välfungerande knutpunkt för kollektivtrafiken ska byggas samtidigt som viadukten som utgör en barriär i dag ska rivas och ersättas med en tunnel för biltrafik. Starkt fokus ligger på att skapa en stadsmiljö med riktigt bra förutsättningar för de gående, samtidigt som vi ska tillvarata barnperspektivet på bästa sätt, säger Ann-Catrin Kärnä.

Vad händer härnäst?

– Målet är att ha ett förslag framme för samråd i november – december. Vi är medvetna om att veckorna innan jul är en hektisk tid för många, men vi hoppas att alla tar sig tid att lämna synpunkter. Om allt går enligt plan sätts spaden i jorden för första etappen av nya Gamlestads Torg år 2013.

Tidplan Gamlestads torg

1 nov 2011 Byggnadsnämnden beslutar om samråd

Nov – dec 2011 Samråd

Jan 2012 Alla yttranden sammanställs

Planområdet delas i två etapper

Maj – juni 2012 Utställning etapp 1

Nov – dec 2012 Antagande etapp 1

2013 – 2016 Byggnation etapp 1

2016 – 2019/21 Byggnation etapp 2

Stadsbyggnadskontoret håller dig uppdaterad om tider och planer: www.goteborg.se/wps/portal/planochbyggprojekt

Planerna handlar dels om att nya kvarter ska byggas på Gamlestads Torg och att utveckla och förtäta fabriksmiljöerna vid Gamlestadens fabriker. Samtidigt kommer Nya Kulan-området att utvecklas till ett handelscentrum med kontor, service, nya bostäder och möjligheter till rekreation längs det gröna stråket utmed Säveån.

– I Gamlestaden finns fantastiska och historiskt intressanta industrimiljöer, som inte kommer till sin rätt idag. Målet är att bygga en tät och levande blandstad med citykaraktär, där gammalt och nytt möts i en spännande kombination, säger Ann-Catrin Kärnä.

Samtidigt planeras ett resecentrum och nytt hållplatsområde, som ska göra det mer attraktivt att resa kollektivt. Först ut är en ny pendeltågsstation som tas i bruk i december 2012 för trafik mot Trollhättan och centrum.

Totalt planeras omkring 1500 nya bostäder och ca 160000 kvadratmeter lokalyta i hela området.

– Därefter har vi noga synat handlingarna och skalat av allt som inte är nödvändigt för de funktioner projektet velat uppnå – en bra lekplats, en parkliknande trädgård med nya mötesplatser och odlingslotter, säger Johan Blomqvist.

Upprustningen är ett samverkansprojekt mellan Park och naturförvaltningen, Bostads AB Poseidon, Fastighetsägare i Gamlestaden, Trafikkontoret och Trygg Vacker Stad. Idéerna har utvecklats i tät dialog med de när-boende under snart två års tid.

– Att fastighetsägare är villiga att medverka ekonomiskt ökar chanserna till genomförande, eftersom Göteborgs Stad prioriterar projekt som sker i samverkan. Jag vill också rikta ett stort tack till den arbetsgrupp med boende, som så helhjärtat engagerat sig i planeringen, säger Johan Blomqvist.

Redan i somras började odlade några odlinsintresserade Gamlestadsbor att driva upp plantor i pallkragar på Måns Bryntessonsplatsen. Tillsammans har de bildat gårdsföreningen Kvickroten med stöd av Poseidon och Hyresgästföreningen. Meningen är att Kvickroten ska ta hand om och utveckla odlingslotterna på Arvidssonsgatan, så fort de står klara senare i höst.

Vill du också vara med och odla? Kontakta Silvia Henningsson, ordförande i gårdsföreningen Kvickroten: kotushka@hotmail.com

– Det nya förslaget täcker in många olika behov som brukarna pekat på. Multisportarena med plats för olika bollspel, skatepark och parkour-utrustning, boule, utomhusgym, hinderbana och småbarnslek är något av resultatet, säger Lena Molund Tunborn, projektledare för Fastighetsägare i Gamlestaden, som deltar i projektet.

– Många ungdomar – särskilt tjejerna – har varit mycket bestämda med att det också måste bli en vacker plats. Därför satsar vi också på att skapa en fin miljö runt om alla aktiviteter.
Parallellt med projektet ingår planer på en elvamanna konstgräsplan på den befintliga grusplanen nedanför Gamlestadsvallen. Behovet av nya konstgräsplaner runt om i Göteborg utreds just nu, och vilka platser som kommer att prioriteras bestäms av politikerna i Idrott och föreningsförvaltningen i höst.

– Vi avvaktar med spänning beskedet. En fullskalig konstgräsplan skulle stimulera till ökad aktivitet, social gemenskap och trygghet på hela näridrottsplatsen, säger Lena Molund Tunborn.

Fakta näridrottsplatsen

• Näridrottsplatsen kommer att vara en plats för lek, idrott och gemenskap.
• Den behöver inte bokas och vänder sig till alla, såväl barn och ungdomar som vuxna.

Samverkanspartners: SDF Östra Göteborg, Idrott och förening, Park och natur, Lokalförvaltningen, Fastighetsägare i Gamlestaden, Bostads AB Poseidon, Hyresgästföreningen, Gamlestadsskolan, Brandströmska skolan Nylöse, Götaholm BK samt serbiska Kultur- och Idrottsföreningen Kozara.

– Städtillfällena varvas med lektioner i SO och NO, där vi pratar om de ämnen som slängs, deras påverkan på naturen, hur mycket som skulle kunna återvinnas och vad det kan bli av soporna, säger Jonas Larsson, klassföreståndare i 7B.
Nytt för i år är att eleverna delat upp det insamlade i olika fraktioner och sedan vägt det.

– Vi hittade väldigt mycket glas – och fimpar, speciellt på Brahegatan. Det var så mycket att vi fick använda sopborste för att få upp allt, säger Denise Bergstedt.
Förhoppningen är att städprojektet ska skapa en ansvarskänsla hos ungdomarna för sin egen närmiljö.  Många menar att städprojektet fått dem att tänka annorlunda.

– Innan såg man inte skräpet, eftersom man inte behövde göra något åt det. Men nu ser man hur mycket det egentligen är och inser vad nedskräpningen kostar, säger Gisela Fahlberg och får genast medhåll av Viktoria Rgic:

– Alla borde få vara med och städa sin stadsdel en dag, så lär man sig att inte skräpa ner.

Vanligt och ovanligt skräp i Gamlestaden

Mest udda

• En död fisk
• Blöjor
• Cykeldelar
• Lång elsladd

Vanligast

• Fimpar
• Godispapper
• Krossat glas
• Läskburkar

Elevernas tips

• Sätt upp kombinerade pappers/fimpkorgar utanför varje kiosk, affär och bank
• Töm alla papperskorgar oftare

Satsningen i Gamlestaden, som fått pengar av Länsstyrelsen i Västra Götalands län, handlar till stor del om utbildning och information. Drygt 100 medarbetare hos de aktörer som deltar i projektet kommer att få kunskaper om våld i nära relationer, som är direkt applicerbar i deras dagliga verksamhet.

– Vi fastighetsägare vill bättre på att känna igen mönster och tecken, våga fråga och veta var vi gör av våra misstankar, säger Lena Molund Tunborn.
Även allmänheten kommer att erbjudas utbildning i form av en föreläsning under hösten (se nedan)

– Målet är att så många Gamle-stadsbor som möjligt ska känna tryggheten att veta hur långt deras möjligheter som medmänniska att agera sträcker sig, och vilka instanser i samhället som sedan kan ta vid, säger Lena Molund Tunborn.

– Om vi alla vet vad vi kan göra när vi ser signaler om våld i nära relationer, kan den som utsätts få hjälp i ett tidigt skede och brott av det här slaget minska.

Inbjudan till öppen föreläsning om våld i nära relationer

Tid: 26 oktober kl 17.30–19.00

Plats: Gamlestadsskolans matsal

Målgrupp: Alla som vill lära och lyssna – arrangemanget är gratis.

Anmälan: Vi bjuder på lättare förtäring med start kl. 17.00. Vill du komma rdan då, anmäl dig till:
lena@tryggagamlestaden.se.

Annars krävs ingen föranmälan.

Alla som har hund är välkomna oavsett var man bor, bara man följer gårdsföreningens trivselregler.
– Det känns viktigt att poängtera, eftersom det är en mötesplats där vi vill att alla ska trivas och som alla ska kunna besöka med sin hund, oavsett ras, säger Hannah Lindström.

Hundbiten har idag cirka 80 medlemmar och antalet växer stadigt. I somras arrangerade man bland annat en välbesökt hundhälsodag och en hundkurs. Vill du gå med? Medlemsskapet är gratis. Skicka ett mail med ditt namn, telefonnummer, hundens namn samt hundras till: hundbiten1@gmail.comBesökarna på hundhälsodagen i Hundbiten lyssnade intresserat till Anna Bondesons råd om hur man kan förbättra sin hunds hälsa genom trivsel.

Regler i Hundbiten

• Din hund ska vara frisk och vaccinerad.
• Hör med den som redan är inne om det är okej att komma in. 
Om inte – vänta en kvart på 
din tur.
• Respektera hundsläppet under den timme som det pågår – för stora hundar onsdagar kl. 19.00 och söndagar kl. 13.00. För små hundar gäller torsdagar kl. 19.00 och söndagar kl. 15.00.
• Låt inte din hund hoppa och bita i träden eller grenarna.
• Plocka upp efter din hund.
• Alkohol är inte tillåtet.

Hundbiten – ett samverkansprojekt

Marken ställdes till förfogande av kommunen genom ett nyttjandeavtal och Bostads AB Poseidon bekostade inhägnaden. Fastighets-ägare i 
Gamlestaden och Hyresgästföreningen anlade belysningen och Trafikkontoret står för energin. Ansvaret för underhållet ligger på gårdsföreningen Hundbiten, som Poseidon och Hyresgästföreningen hjälpt till att organisera och finansiera.

Vilka ytor kommer ni att fokusera på i Gamlestaden?
– Vi har redan börjat titta närmare på hur vi skulle kunna rusta upp och förnya innergårdarna vid Måns Bryntessonsplatsen och Arfvidssonsgatan, något vi gör i nära samverkan med Bostads AB Poseidon och Fastighetsägare i Gamlestaden. Vi kommer även att se vad vi kan göra åt den gamla parkleken Braxen, och fortsätta röja i växtligheten på Bunkeberget.

Vad betyder samarbetet med Fastighets-ägare i Gamlestaden?
– Föreningen har tagit på sig att fungera som koordinator för synpunkter från både boende och fastighetsägare i stadsdelen. Det innebär att vi kunnat påbörja vår planering i god tid, samtidigt som vi vet att åtgärderna verkligen kommer att vara förankrade. Att enskilda fastighetsägare är villiga att samverka ekonomiskt innebär också att vi kan få tillgång till särskilda samverkansmedel från projektet Trygg, vacker stad.

Gamlestaden har relativt få allmänna grön-ytor. Är det en nackdel för stadsdelen?
– Det tycker jag absolut inte. Det är inte mängden gröna ytor som gör en stadsdel attraktiv, utan snarare ytornas kvalitet och hur de används. Därför känns det extra bra att planeringen inför 2011 verkligen utgår från de boendes önskemål och synpunkter.

Hur ser Gamlestaden ut i din vision?
– Det är en skön stadsdel med en grön själ, där varje gamlestadsbo kan hitta sin favoritplats.

Totalt har fyra enkäter riktats till de boende, den senaste i november 2008.
– Bilden är i stort sett entydig när man studerar resultaten över tid, säger Helena Holmberg som tolkat enkäterna som ett led i en rapport om lokala partnerskap mellan fastighetsägare.

Åren 2001, 2003 och 2005 låg andelen boende som upplevde sig trygga respektive otrygga i Gamle­staden stilla. Men förändringen i 2008 års enkät är stor: från att 40 procent känt sig trygga med att gå ut ensamma sent på kvällen, är motsvarande andel idag 47 procent. Fortfarande säger dock en femtedel att de inte går ut ensamma på kvällen.
– Men på frågan varför de väljer att stanna hemma, träder också där en markant förbättring fram. 2001 stannade 58 procent hemma på grund av rädsla för att utsättas för brott. 2008 hade den andelen minskat till 47 procent, säger Helena Holmberg.

Minskad utsatthet för brott

Resultaten från de fyra enkät­undersökningarna visar också att allt färre Gamlestadsbor uppger att de själva drabbats av brott. 2001 uppgav 28 procent att de drabbats av brott det senaste året, 2008 hade denna andel sjunkit till 19 procent.

Buskörning med moped engagerar

I en lista i enkäten har de som svarat på enkäterna också kunnat ange en eller flera saker som de upplever som stora problem i Gamlestaden.
När den första enkätundersökninge­n genomfördes hamnade inbrotten i bostäder, källare och vindar överst på listan med 54 procent.
– I enkätsvaren från 2008 kommer detta svarsalternativ långt ner på listan över stora problem i Gamle­staden. I stället pekas buskörning med moped eller motorcykel ut som det allra största problemet. Det är också det enda svarsalternativ där tendensen är stigande, säger Helena Holmberg.
I övrigt pekas brister i den yttre miljön, som nedskräpning, klotter, skadegörelse och bristande belysning som ut problem i stadsdelen. Förekomsten av berusade eller drogpåverkade personer utomhus ses fortfarande ett av de största problemen, men andelen som tycker att just detta är ett stort problem har minskat mycket kraftigt. Jämfört med tidigare tycker också allt färre att bråk i anslutning till restaurangerna är ett stort problem.

Ökad trygghet på allmänna platser

I enkätundersökningen ställs också frågan om den som svarar ibland kan känna sig orolig för att vista­s på vissa platser i Gamlestaden. 2001 svarade 57 procent ja på den frågan, men 2008 är det markant färre – 44 procent – som säger sig vara oroliga. När Gamlestadsborna ombeds att peka ut de platser i stadsdelen som de upplever som otrygga hamnar samma platser på toppen av listan vid varje enkät­undersökning: platsern­a i anslutning till hållplatsen vid Gamle­stadstorget och viadukten i närheten.
– Skillnaden är att andelen svarande som upplever platserna som otrygga minskar signifikant i den senaste enkäten, säger Helena Holmberg.
Är det då bra att bo i Gamle­staden­? Ja, 2001 uppgav 23 procent att det är mycket bra att bo i Gamlestaden och den andelen har ökat till 34 procent år 2008.

Vad kan man dra för slutsatser om Gamlestadens utveckling?

– Helt klart har Gamlestaden blivit en tryggare stadsdel under 2000-talet. Otryggheten minskar, oron
för att själv utsättas för brott är också mindre och allt färre drabba­s av brott. Enkätresultaten indikerar också att Gamlestadsborna i allt högre utsträckning betraktar sin stadsdel som en bra och attraktiv stadsdel att bo i, säger Helena Holmberg.

Vi frågade Gamlestadsborna

Gert Henriksson, 67

Känner du dig trygg i Gamlestaden?
Numera känner jag mig ganska trygg, men för tio år sedan gick man nästan runt med hjärtat i halsgropen.

Är Gamlestaden en bra plats att bo på?
Ja, jättebra. Det är nära till stan, något som fler och fler ungdomar verkar upptäcka. Sedan är det en mysig miljö med alla landshövdingehus.

Jonas Söderström, 30 med dottern Meja, 2

Känner du dig trygg i Gamlestaden?
Vi har ett socialt boende i närheten där det är lite oroligt ibland, men på det stora hela är det lugnt och skönt.

Är Gamlestaden en bra plats att bo på?
Absolut. Vi trivs jättebra på vår fina innergård. I Gamlestaden bor man centralt, men slipper ändå avigsidorna av stan. Och så bor det många barnfamiljer här, det är trevligt.

Gio Pessoa Silva, 54

Känner du dig trygg i Gamlestaden?
Ja, mycket tryggare. För tio år sedan vågade man inte gå till Konsum på kvällarna. Mina barn gick i skolan i Utby för att det var så oroligt här.

Är Gamlestaden en bra plats att bo på?
Ja, jag älskar den här stadsdelen. Här finns allt man behöver. De som jobbat med att öka tryggheten och trivseln har gjort ett bra jobb.

"Det som främst skulle gynna Gamlestade­n vore att syssel­sätta ungdomar som inte verkar trivas hemma och enligt mig är orsaken till en stor del av vad folk uppfattar som otryggt. Hade de fått det bättr­e genom ett stort och långvarigt projekt av något slag, skulle deras frustration minska och de skulle börja ses som de grannbarn de faktiskt är, o­ch inte hotfulla element som nu."
Man 18–24 år