– Vi ville att pengarna skulle gå till något som kommer alla boende och besökare i Gamlestaden till godo. Ljus i vintermörkret tycker vi är ett fint sätt att använda dem på, säger Marianne Ohlander, projektledare för Fastighetsägare i Gamlestaden.

Utformningen, uppsättningen och driften av belysningen genomförs genom Julstaden Göteborg, ett samarbete mellan flera kommunala förvaltningar inom ramen för Trygg, vacker stad samt fastighetsägare och näringsidkare i Göteborg.

Julljus, en tradition?

– Vi har ambitionen att se till att belysningen återkommer framöver. Det vore jätteroligt att kunna göra det här till en tradition i decembermörkret, och kanske även utveckla och förädla konceptet, säger Marianne Ohlander.

Tanken är att de ska hänga en begränsad tid och att boende i Gamlestaden eller elever från Gamlestadsskolan därefter ska ta över stafettpinnen.

Människor ger trygghet

För cirka fem år sedan fick arkitekten Kajsa Sperling från White Design i uppdrag av föreningen Fastighetsägare i Gamlestaden att ta fram en belysningsplan över ett antal platser i stadsdelen som upplevdes som otrygga och mörka. En av platserna var Sten Johanssons plats vid Medborgarhuset.

– När jag fick uppdraget insåg jag att denna plats inte skulle kunna bli trygg bara med ljus. Det krävs människor för att man ska känna sig trygg här. Därför har jag skapat något som är allra vackrast när det är mörkt – en minikonsthall med ett föränderligt ljus i olika färger, berättar Kajsa.

Stora glasytor

Eftersom platsen har många stora glasytor som inte kan belysas har hon arbetat mycket med ljussättningen inne i Medborgarhuset. Förutom minikonsthallen har två stora träd i kruka belysts med ett ljus som skiftar i färg.

Hänglinearmaturer byts ut

Förra året bytte man ut den traditionella hänglinearmaturen mot nya armaturer på fasaderna på Lars Kaggsgatan (se bild) och förändringen mottogs väl av boende i området.
– Nu är det en helt annan grej på Lars Kaggsgatan, säger Birger. När vi såg hur ljust det blev på trottoarerna så stötte vi på och ville ha ny belysning på Nylösegatan också.

Fastighetsägare i Gamlestaden har skött dialogen och de kringliggande fastigheterna SKF:s anställda nr 9, Lars Kaggsgatan 18, Poseidon och Parkeringsbolaget har solidariskt gått samman och delar på kostnaderna tillsammans med projektet Trygg, vacker stad. Varje fastighetsägare får betala för sin andel, de betalar per ljuspunkt på den egna fasaden. Trygg, vacker stad, det vill säga kommunen, står för offentliga delar samt drift och underhåll.
– Belysning på fasad ser trevligare ut och bytet från hänglinearmatur stämmer också överens med Göteborgs Stads belysningsprogram, säger Jonas Bergqvist, projektledare för Trygg, vacker stad.

Lokalt engagemang

Birger Bögniel flyttade till Gamlestaden 1990 och tre år senare blev han vald till ordförande i bostadsrättsföreningen. Ett uppdrag som han har haft sedan dess. Det var länge sedan det var ett krav att de boende i bostadsrättsföreningen SKF:s anställda nr 9 skulle arbeta på SKF, men deras ordförande är faktiskt fortfarande en SKF:are.
– Det behövs lokalt engagemang. Därför är Fastighetsägare i Gamlestadens arbete mycket positivt. Jag hoppas att liknande föreningar ska starta i andra stadsdelar, säger han.

Nylösegatan

Gångbanor och planteringsytor har fräschats upp och ny belysning är på gång.

Kvibergs kyrkogård

Gångvägen på södra sidan har fått mer belysning

Holländareplatsen

Har rustats upp efter dialog med boende

Sten Johanssons plats

Har fått bättre belysning och mindre buskage

Upprustningen av viadukten blev klar i oktober och har liksom de flesta av Trygg, vacker stads projekt byggt på den grundläggande tanken att man känner sig tryggare om det är ljust. Miljöerna under viadukten har tidigare varit mörka och slutna.
– Många går av spårvagnen vid Gamlestadstorg varje dag och de ska gå genom en ljus och klotterfri miljö, då känner man sig tryggare, menar Jonas Bergqvist, projektledare.

En miljö som kan ta hand om ljuset

Buskage och parkeringsytor är borttagna och viadukten har fått vitmålade pelare, tydligt markerade gångstråk och vit kalkstensflis på marken. Utgångspunkten i arbetet var att skapa en miljö som kunde ta hand om det så viktiga ljuset. När mörkret faller tänds belysning med blått, rött och gult sken. De vitmålade pelarna under viadukten är något som är unikt för Gamlestaden.

– Detta är modigt projekt, säger Monika Levan som varit projektets landskapsarkitekt.
– Det här är platser som det inte brukar satsas på. Om man kan få folk att uppehålla sig på platsen, stanna till och gå lite långsammare, då känner man sig tryggare, säger hon.

Visst fanns det farhågor och tankar kring klotter innan pelarna målades helt vita, men man bestämde sig ändå för att det var värt att genomföra. Klottret kommer att saneras vid behov flera gånger i veckan, det ska helt enkelt inte vara roligt att klottra under viadukten.
– Viadukten har plötsligt blivit till en plats och fått en egen karaktär som andas
omsorg, menar Marianne Ohlander.

Plats för lekfullhet

Det är inte bara de vitmålade pelarna och belysningen i olika färger som är unikt med viadukten vid Gamlestadstorg. I ena änden av viadukten finns också en klättervägg där förbipasserande kan passa på och klättra ifall lusten faller på.
– Att försöka skapa utrymme för aktivitet och lekfullhet i det offentliga rummet kändes jätteroligt. Klätterväggen fyller sin funktion om den får folk att stanna till, säger Monika.
– Jag såg ett par för några veckor sedan som inte bara stannade utan faktiskt prövade att klättra också, berättar Marianne.

Vad tycker de boende?

Vi ställde oss under viadukten en regnig lördagkväll och frågade gamlestadsborna: Vad tycker du om upprustningen av miljön under viadukten?

Mia Jungskär, 27

– Jag tycker det har blivit bra. Det krävs ännu mer om man vill binda ihop hållplatsen med Gamlestaden, men det är ljust och fräscht här.

Natalite Carranza, 21

– Jag tycker det är väldigt mysigt här med alla ljusen de har satt upp och så är det bra att de har gjort en bra gångbana.

Susanne Juhlin, 24

– Det har blivit bättre sen de gjorde om.

Johan Söderberg, 30

– Jag vill ha tillbaka grafittin. Innan var det lite som att komma till Berlin när man kom in här, så jag tycker det är synd.

Gregor Evrenoglou, 35

– Det är skitcoolt. Det måste ha hänt nåt avsevärt, det började ju med det blå ljuset för något år sedan och sen har det bara blivit häftigare och häftigare. Det måste vara bättre för alla när det är mörkt ute, men jag tror att vissa av lamporna är energislukande.

.n stor del av stadsdelens fastigheter har besiktigats enligt GG02-metoden, en checklista för trygghetskontroll som Fastighetsägare i Gamlestaden tagit fram i samarbete med Fastighetsägare i Gunnared. Detta har resulterat i att många fastighetsägare och bostadsrättsföreningar förbättrat tryggheten och säkerheten i sina hus och uteområden.

Gemensam bevakning

Föreningen har tagit initiativ till gemensam bevakning som innebär att en väktarbil kör varje natt i stadsdelen. ”Ronderingen” riktas till olika platser allt efter behov. Verksamheten finansieras av föreningen tillsammans med enskilda bostads-, fastighets- och lokalfastighetsägare samt kommunala förvaltningar. Boende kan tipsa väktarna om misstänkt brottslig verksamhet via en tipsstelefon.

Brottsstatistik

Föreningen tar fram och bearbetar brottsstatistik som varje vecka skickas till medlemmar och andra intressenter. Rapporterna kan till exempel ligga till grund för hur vi styr väktarbilen eller att vi kan påvisa samband mellan inbrott och dåligt stöldskydd i fastigheten.

Minskad bilbrottslighet

Att förebygga bilbrott har ända sedan starten varit högt prioriterat. Många P-platser har efter trygghetsbesiktningar fått bättre belysning och gjorts öppnare för insyn. Föreningen förmedlar subventionerade rattkryckor. Boendeparkering har införts i området efter förslag från föreningen. Sedan dess har tillgängligheten på gatorna ökat, bland annat har många skrotbilar försvunnit.

Bättre belysning

Bra belysning är viktigt för tryggheten. Fastighetsägare i Gamlestaden har därför låtit en arkitekt ta fram en rapport – ”Ljus i Gamlestaden” – med förslag till förbättringar.

Föreningens engagemang har medverkat till att Gamlestaden har fått över en miljon kronor i belysningsbidrag från kommunen.

Bland annat har ett 80-tal armaturer bytts ut och belysningen under viadukten vid Gamlestadstorget har utökats. Kommunen har också bytt all armatur på Artillerigatan och belysningen på skolgården har förbättrats. Holländareplatsen, som snart kommer att byggas om, och södra delen av Lars Kaggsgatan kommer att få ny belysning (Poseidon, ES Fastigheter och kommunen) liksom Sten Johanssons plats vid Medborgarhuset.

Flera belysningsprojekt har också tillkommit i industribebyggelsen söder om Artillerigatan. Studenthemmet (Poseidon), Nya Kulan (Kungsleden) och Nylösekyrkan har fått fasadbelysning.

Snyggt, tryggt och trivsamt

Två inventeringar som föreningen genomfört har resulterat i rapporterna ”Snyggt, tryggt och trivsamt” och ”Bellevue industriområde – snyggt, tryggt och trivsamt”. I dessa identifieras ett antal otrygga och otrivsamma platser och rapporterna har påverkat olika aktörer i stadsdelen till förbättringsarbeten. Enskilda fastighetsägare och bostadsrättsföreningar har byggt om entréer, uppgraderat belysningen, satt upp orienteringstavlor, rensat buskar och häckar, rustat upp gårdar, planterat blommor och träd och på Brahegatan kommer det numera upp julstjärnor varje år. Större kommunala miljöförbättringar i Gamlestaden under de senaste fyra åren är ombyggnaderna av Brahegatan, Gamlestadstorget (hållplatsen) och framför allt Artillerigatan. Bunkeberget genomgick en storstädning och viss upprustning för ett par år sedan.

Trygg, vacker stad

Göteborgs kommun har, som en direkt följd av det goda samarbetet i Gamlestaden, gjort stadsdelen till pilotprojekt i en kommunal satsning som kallas ”Trygg, vacker stad i samverkan” och avsatt fyra miljoner för upprustningsarbete i Gamlestaden under 2005.

Tillsynsvandringar

På föreningens initiativ genomförs sedan våren 2005 regelbundna tillsynsvandringar där engagerade gamlestadsbor varje vecka går runt i området och antecknar och fotograferar klotter, skräp, trasiga lampor mm. Protokoll skickas därefter till alla fastighetsägare. Förhoppningen är att problemen härigenom snarast skall åtgärdas. Föreningen driver också sedan flera år ett projekt för att samla ihop och föra bort kundvagnar som står och skräpar i stadsdelen. Tillsynsvandringarna och kundvagnsprojektet sköts av medlemmar i lokala föreningar, som genom dessa insatser får ekonomiskt tillskott till verksamheten.

Strategiska fastighetsförvärv

Bostads AB Poseidon har genomfört ett antal strategiska fastighetsförvärv. Bland annat har det f.d. Forumhuset förvärvats och byggts om till studenthem. En fastighet på Batterigatan har rustats upp och omvandlats till boende med vanlig hyresrätt. Sedan föreningen bildades har Poseidon i samarbete med stadsdelsförvaltningen medverkat till att det oproportionellt stora trycket på socialt boende har minskat, bland annat genom förändringar i egna fastigheter.

Föreningens egen verksamhet

Fastighetsägare i Gamlestaden har, utöver det som framgår tidigare i sammanställningen, genomfört två trygghetsundersökningar, 2003 och 2005. Föreningen har tillsammans med bl.a. biblioteket, polisen och stadsdelsförvaltningen arbetat för trygghet kring Medborgarhuset. Tidningen Trygga Gamlestaden distribueras tre-fyra gånger om året till hushåll och företag. En egen hemsida har upprättats. Föreningen arrangerar informations- och samrådsmöten med fastighetsägare och bostadsrättsföreningar.

Nu gäller det att fullt ut lösa finansieringen för att arbetet ska komma igång. I årets budget har fastighetskontoret avsatt en summa pengar till projektet men den räcker inte. Alltså måste man hitta andra lösningar, vilket visat sig möjligt i flera andra satsningar i Gamlestaden.

Kamerabevakning utreds

Frågan om att ersätta den nedbrunna dansbanan har stötts och blötts men för närvarande är det inte aktuellt.

– Jag kan inte förorda att det byggs upp en ny dansbana förrän det blivit lugn och ordning på platsen, säger Lars Brickzén, stadsdelschef i Kortedala.

En möjlig åtgärd som kommer att undersökas är att ordna kamerabevakning på platsen, för övrigt inte den enda inom Kortedala SDN-område som kan bli aktuell. Branden på ett daghem i Kortedala nyligen visar att det finns fler utsatta platser i stadsdelen.

Fler fältassistenter och poliser

Men det handlar också om att möta ungdomarna som driver omkring på det personliga planet. Inför sommaren har SDN Kortedala förstärkt personalen med en fältassistent utöver de två som redan arbetar där.

– De ska vara ute och möta ungdomarna i högre grad än förut, särskilt på tider när ungdomsgården är stängd, säger Lars Brickzén.

Även polisen har fått förstärkning. Inom Kortedala SDN-område kommer fyra poliser att komplettera de fem som redan arbetar på ungdomssidan.

Fastighetsägare i Gamlestaden har, precis som många andra, engagerat sig för att det ska bli tryggare och trivsammare runt Medborgarhuset.

– Vi kommer att hålla ett extra öga på platsen i sommar, säger Ulf Malm, som också hoppas att det ska bli fler möjligheter för ungdomarna i stadsdelen att sysselsätta sig med meningsfulla fritidsaktiviteter.

Detta arbete har gett en hel del resultat de senaste åren, vilket det skrivits om tidigare i Trygga Gamlestaden. Kommunen och andra fastighetsägare i Gamlestaden har satsat mycket pengar på bra belysning.

Kommunens resurser räcker inte till allt samtidigt som belysningen behöver förbättras på många fler platser och gator i stadsdelen. Därför har Bostads AB Poseidon och ES Fastigheter valt att själva bekosta ny gatubelysning på den södra delen av Lars Kaggsgatan, från Gamlestadstorg till Larsmässetorg, trots att gatan är kommunens mark.

Allt sker i samarbete med Trafikkontoret som utför själva arbetet. 32 väggkonsoler med fasadbelysning skall ersätta de nuvarande belysningslådorna som hänger i trådar ovanför gatan.

Bostads AB Poseidon betalar belysningen på sina tre fasader och ES Fastigheter betalar belysningen på sin fasad. Jan Nilsson på Bostads AB Poseidon och Sharam Rahi på ES Fastigheter är övertygade om att den nya gatubelysningen ska bli ett lyft för såväl deras egna hyresgäster som för besökare i kvarteren.

Dom hoppas också att belysningen skall bli ett positivt exempel och inspirera andra bostadsföretag och lokalfastighetsägare att satsa på trivsammare belysning på fler gator i Gamlestaden.

Den väg som känns trygg på dagen kan verka skrämmande om natten. Men i Gamlestaden har många gångvägar nu blivit bättre belysta.

Dåligt ljus och mörka stigar. Att ta långa omvägar om kvällen för att inte belysningen fungerar gör nog många i Gamlestaden.

Trafikkontoret har tillsammans med stadsdelsförvaltningen, park- och naturförvaltningen och stadsbyggnadskontoret gjort en stor översyn av gångstråken i Gamlestaden.

– Det är för att vi ska arbeta åt samma håll, säger Björn Lindgren på trafikkontoret.

Primära gångstråk

Med hjälp av stadsdelsförvaltningen i Gamlestaden och genom egna undersökningar på plats har de kartlagt vilka vägar som människor verkligen använder. Dessa primära gångstråk, som man kallar dem, har sedan fått bättre belysning om den inte fungerat.

– Det är ett helhetsgrepp för att folk ska känna sig tryggare. Min filosofi är att om människor känner att det finns fler andra som ser dem så känner man sig tryggare, säger han.

Buskar och träd måste ansas

Trafikkontoret har analyserat varför vissa stråk är mörka. Det kan bero på att de befintliga lamporna fungerar dåligt eller så saknas det helt enkelt belysning. Ibland behöver buskar och träd som döljer belysningen klippas ned.

– Vi gör ett belysningsförslag för att beräkna vad som behöver göras. Pengarna måste också fördelas hyggligt rättvist över hela Göteborg.

Mer än en miljon kronor

Gamlestaden har nu fått sin genomgång. Ett 80-tal armatur har bytts på befintliga lyktstolpar, och sex nya stolpar har satts upp.

– Vi har prioriterat tålig armatur som ger mycket ljus, säger Björn Lindgren.

Satsningen på primärstråken är kopplad till andra projekt, som upprustningen av Gamlestadstorget, och totalt läggs det över en miljon kronor på belysningen i stadsdelen. Tanken är att det ska känna säkrare och tryggare att röra sig i Gamlestaden nu.

Skolgården – inte längre ett svart hål

Gamlestadsskolans gård var länge ett hotfullt svart hål om kvällarna. Idag trivs elever och lärare. En plats som många undvikit har blivit levande igen sedan kommunen investerat i ny belysning.

Mörkret på skolgården har ibland ingett en otäck känsla hos dem som gått över platsen. Och lärare och annan skolpersonal har tyckt att den dåliga belysningen varit beklämmande.

– Städerskorna kommer klockan fem på morgonen och då har det varit helt kolsvart. De är glada över ljuset nu, säger Claes Bjurklint, som är rektor på skolan.

Roligare komma till jobbet

Den nya belysningen gläder elever och personal.
Själv tycker Claes Bjurklint det är roligare att komma till jobbet på morgonen när skolgården inte är becksvart.

– Vi tycker det är jättebra. Det är ett gammalt önskemål vi haft, för tidigare har skolgården varit väldigt mörk och otrivsam, säger han.

Skolan har haft problem med skadegörelse i perioder, och Claes Bjurklint hoppas att belysningen ska bidra till att minska den. Redan nu verkar det blivit en förbättring.

– Men vi måste se på lite längre sikt för att kunna göra en utvärdering.

Mer lek och skoj

Han tror att skolgården kommer att utnyttjas bättre nu. Vanliga Gamlestadsbor kan ta genvägen över gården och barn kan leka längre om kvällarna.

– När våren och sommaren kommer är det alltid mycket folk här. Det brukar vara basketturneringar på dagarna och nu kanske de även kan fortsätta på kvällarna.

Fastighetsägare i Gamlestaden har länge kämpat för bättre belysning på skolgården.

– En ljus skolgård ökar tryggheten i stadsdelen, säger Helena Holmberg, projektledare.

Nu har han låtit montera ny belysning som gör passagen helt upplyst. Och han är nöjd med resultatet.

– Det känns bra att kunna öka tryggheten. Jag kan tänka mig att fler använder den nu, för nu behöver man inte vara det minsta orolig.

Så tycker Gamlestadsborna

Jenny Ståhl, 29 år, marknadsassistent

– Det är en positiv förändring. Tidigare var det en väldigt tråkig viadukt, och ibland undvek jag att gå här på kvällen. Med det nya ljuset känns det tryggare.

Karin Styrén, 28 år, frisör

– Jag pratade precis om det med min pojkvän. Det har blivit mindre grått och tråkigt, och det är absolut en förbättring. Det är bra att det kommit färg, men också att ljuset blivit starkare. Jag tror tjejer har undvikit att gå här tidigare.

Bashir Ahmed, 30 år, jobbar i pizzeria

– Det är jättebra. Nu är det inte längre mörkt och tråkigt. Men jag tycker det behövs ännu mer ljus.