Hur ser du på resultaten?

– De är oerhört intressanta. Tryggheten i Gamlestaden har ökat på alla plan, rädslan för brott har minskat och de boende uppfattar i allt högre grad den egna stadsdelen som trivsam. Samtidigt visar statistik att den totala polisanmälda brottsligheten ligger på samma nivå 2008 som 2001.

Hur går det ihop med en ökad känsla av trygghet?

– Det är inte helt lätt att förklara. Intuitivt är säkert kopplingen mellan brottsnivån och tryggheten en självklarhet för många. Men det som avgör människors känsla av trygghet i ett område kan vara summan av alla de signaler om trygghet och otrygghet, som man tar in när man rör sig och lever i ett område.

Förklara!

– Det är vad man ser och lägger märke till som avgör tryggheten, inte företeelser som man inte märker av. En viktig trygghetssignal kan vara det faktum att någon har omsorg om den egna stadsdelen, bland annat den fysiska miljön.

Hur kopplar du det till utvecklingen i Gamlestaden?

– Jo, här är signalerna om en tryggare stadsdel, det vill säga de förändringar som gjorts både i den fysiska och sociala miljön, mycket tydliga. Det märks att fastighetsägarna och kommunala aktörer har omsorg om stadsdelen och det finns inget som på allvar motsäger dessa signaler. Även massmedias rapportering har varit positiv under senare år.

Vad kan man lära sig av det här?

– Att det är möjligt för fastighetsägare att påverka brottsnivån i en stadsdel. Det är också möjligt för fastighetsägare att positivt påverka tryggheten och motverka rädsla och oro för brottslighet. Men det kräver just ett bredare sätt att arbeta.

Positiv utveckling av stads­delen

Almir, som varit med från start, tycker att utvecklingen för stads­delen varit positiv om man jämför med andra delar av Göteborg.

– Klimatet har blivit allt tuffare med åren, men Gamlestaden har bibehållit en lugn nivå.

Och Almir har bred erfarenhet. Som väktare de senaste 13 åren har han hunnit med det mesta inom branschen. Allt ifrån att övervaka personer i häkte till att köra värdetransporter, göra larmutryckningar och arbeta som ordningsvakt.

I Gamlestaden har han arbetat i snart sex år och utgör ett välkänt ansikte bland både boende och näringsidkare i stadsdelen.

– Jag brukar börja mitt pass med att gå runt och försöka hinna prata med så många som möjligt, innan folk beger sig hemåt för dagen. Det är ett sätt för mig att fånga upp vad folk tänker och tycker, säger han.
Nikita Dahl instämmer:

– Vi finns ju här för deras skull och då är det viktigt att få reda på hur människor upplever sin stadsdel.

Rapporter ger tydlig bild

När varje pass avslutats skickar väktaren en rapport om den gångna natten. Det gör att Fastighetsägare i Gamlestaden får en tydlig bild av läget, även sett över en längre period.

– Om vi märker att det är oroligt på ett visst ställe, kan vi koncentrera väktarna dit under en tid och det brukar hjälpa, säger Marianne Ohlander, projektledare.

Skulle något mera akut inträffa har föreningen inrättat en tipstelefon. Samtalet tas emot av en larmcentral, som vidarebefordrar samtalet direkt till väktaren på plats i stadsdelen eller polisen.

Vardagsnära situationer

Men väktarna finns till hands även i andra, mer vardagsnära situa­tioner om de upptäcker att någon skulle behöva en hjälpande hand.

– Det kan till exempel handla om att sätta igång strömmen i en tvättstuga som stannat och för ett tag sedan plåstrade jag om en tjej som skurit sig illa i foten. Det händer också att folk frågar mig om jag kan hålla dem sällskap hem i mörkret, berättar Nikita Dahl.

Almir Campara nickar in­stäm­mande.

– Vi finns här för att skapa trygghet och hjälpa. Stanna oss gärna på gatan om ni möter oss och berätta om saker ni sett eller upplevt, som påverkar tryggheten och trivseln. Det hjälper oss i vårt arbete på ett sätt som gagnar alla som bor och verkar här i Gamlestaden.

– Visst rullar det radiobilar i Gamlestaden när tid gives, svarar Dick Ringström på frågan om hur ofta polisen patrullerar i Gamlestaden.
Tre polisbilar täcker hela östra Göteborg, ibland åker de även till Partille och Ale kommun.
– Den polisiära närvaron i Gamlestaden är ungdomsgruppen, de håller kontakt med skolan. Lyckas de så vill jag påstå att då blir det ganska lugnt i stadsdelen, säger Hans Edström.

Tryggare stadsdel

Både Hans och Dick är överens om att stadsdelen upplevs som tryggare i dag än för några år sedan.
– I ett allmänt perspektiv gör jag bedömningen att Gamlestaden har fått en uppryckning på alla håll,
alltifrån trafiken på Artillerigatan, till byggnader och belysning. Det har blivit en bättre bostadsmiljö, det upplevs som att det är bättre och tryggare. Generellt sett är Gamlestaden ett ganska lugnt område, säger Hans.

– Jag tycker att det handlar mycket om att ha en väl fungerande skola, och fritidsgården är viktig. Mycket av situationen i stadsdelen hänger på ungdomskullarna som växer upp. Ungdomsgäng stör
människor mycket, menar Hans.
– På Gamlestadsskolan har de ett bra och långsiktigt arbete, fortsätter han.

Att få ha sin egendom i fred är viktigt för den upplevda tryggheten.
– Vi pratar om upplevd trygghet och den påverkas av rykten. Bilinbrott till exempel är någonting påtagligt och folk pratar med varandra om det. Det påverkar den upplevda tryggheten, menar Hans.

Fastighetsägarnas samarbete är betydelsefullt

Hans och Dick tycker att fastighetsägarnas samarbete är betydelsefullt för stadsdelen.
– Om alla är medvetna om samma sak får de ett helt annat genomslag, säger Dick.
– Jag tycker att de är med i matchen. De ska fortsätta att se om sitt fastighetsbestånd, säkerhetsdörrar och portkoder. Skaffa ett bra skalskydd, så att ett ställe inte blir känt för att man kan ta sig in. Se över boendemiljön och ta bort buskage som skymmer sikten. Hur man skriver hyreskontrakt är också viktigt för vad för slags verksamhet som får bedrivas i lokaler, avslutar han.

– Det spelar ingen roll om det är nyårsafton, midsommar eller en vanlig torsdagsnatt – vi finns i Gamlestaden, berättar Erik i en paus på en av rundorna kring Gamlestadstorget.

För fyra år sedan tog han anställning hos Skandia Bevakning, ett familjebolag som startade redan 1978 och som idag har över 250 anställda i Göteborg med kranskommuner. Målsättningen för arbetet i Gamlestaden är givetvis att göra stadsdelen tryggare.

Vill ha en personlig relation

– Jag jobbar hårt på att lära känna folk och även få gamlestadsborna att lära känna varandra, det är det bästa sättet att få en tryggare stad, förklarar Erik. Efter två år känner jag alla gator och gårdar som min egen ficka, och ser direkt om det är något som inte stämmer.

Erik vill gärna att folk tar kontakt med honom, inte bara när de behöver hjälp utan faktiskt bara för att få prata. Eller fråga vad han egentligen gör.
– En del tror att vi är ute efter att sätta dit folk, lappa felparkerade bilar och så – men så är det inte alls. Vi vill hjälpa till, helt enkelt. Skapa trygghet!

Om det hettar till kan Erik kalla på förstärkning från någon av de övriga 24 bevakningsbilarna som är i tjänst under natten i Göteborg. De brukar vara snabbt på plats när en kollega kallar.
Polisen finns också med som backup och samarbetet mellan dem fungerar bra.
– Gamlestaden är mycket lugnare nu, jag tror vi har en lugnande effekt. Det handlar om att förmedla trygghet i alla lägen!

Tidigare svåra att stoppa

– Hittills har det varit svårt att komma åt de illegala spelmaskinerna och att säga upp en hyresgäst som redan fått fotfäste i en lokal. Problemet är känt sedan länge, men polisen har haft svårt att stoppa verksamheten. Straffet för att inneha en olaglig spelmaskin är låg, och brottet blir därmed lågt prioriterat hos polisen.
Rolf Nordin, gruppbefäl vid Hisingspolisen, talar av erfarenhet. Han har under en längre tid prövat en metod på centrala Hisingen för att komma åt de illegala spelmaskinerna. I och med den ökade uppmärksamheten på de lokaler som haft illegala spelmaskiner har polisen samtidigt fått möjlighet att driva bort svartklubbar från området.
– En hjälp i arbetet är att tillståndsreglerna för att få ha spelmaskiner har skärpts i år (se faktaruta). Ett annat steg i rätt riktning kan vara att aktivt förebygga förekomsten av spelautomater.

Ny metod stoppar spelmaskinerna

– Samarbete är den effektivaste metoden att komma tillrätta med de här problemen. Ensamma har vi inte tillräcklig kraft att agera, men med gemensamma insatser får vi fler verktyg och blir ett större hot för den kriminella verksamheten.

Polisen har makt att ingripa mot brottslig verksamhet och kan lägga beslag på spelmaskinerna. Stadsbyggnadskontoret kan kontrollera om det finns svartbyggen i lokalen, miljö- och hälsoförvaltningen kontrollerar de hygieniska förhållandena, försäkringskassan och skatteförvaltningen tittar på sjukskrivningar, socialbidrag, svartjobb och skattebrott. Fritidsförvaltningen lämnar bidrag till föreningar och kan hota med att dra in dessa om verksamheten inte följer de uppsatta riktlinjerna och hyresvärden kan påverka verksamheten genom hyreskontraktet.

Hårdare lokalavtal ger effekt

Små fastighetsägare och bostadsrättsföreningar har inte ekonomiska möjligheter att driva processer mot kriminella hyresgäster. Att upprätta ett noga specificerat hyreskontrakt är då en bra hjälp.

GöteborgsLokaler, som förvaltar allmännyttans lokaler, har arbetat fram en mall för hur ett lokalkontrakt kan se ut.
– Det gäller att ”trycka in” så mycket som möjligt i hyresavtalet och ha en speciell klausul om vilka spelmaskiner som får användas. På så sätt får hyresvärden en möjlighet att kontrollera att hyresgästen inte förändrar verksamheten under löpande kontraktstid till något illegalt, berättar Uno Petersson. Vi följer kontinuerligt upp våra hyresgäster för att se att de följer villkoren i kontrakten men också för att ge dem det stöd de behöver. De flesta är hårt arbetande människor.

Stärkta band skapar god miljö

Helena Holmberg som på Fastighetsägare i Gamlestadens uppdrag gjort en undersökning om lokalförvaltning håller med.
– Att stärka banden mellan hyresgäster och hyresvärdar är guld värt. Tillsammans kan de skapa den typ av miljö som vi vill ha här.

Spelar du på spelautomater och vet du om att en del är olagliga?

Youas Bergovich, 23, Gamlestaden

– Det händer att jag spelar och har vunnit pengar, men jag har aldrig haft i tanke om de är lagliga eller ej. Jag vet inte ens vad som skiljer dem åt.

Le Thu Trinh, 33, Bergsjön

– Aldrig, jag är verkligen emot spelautomater. Det har inte lockat mig och jag har kompisar som har blivit spelberoende. Jag har hört om att det finns lagliga och illegala, men vet inte hur man ser skillnad.

Lennart Söderlund, 55, Gamlestaden

– Jag är inte mycket för spel och har heller aldrig prövat spelautomater. Jag har hört att vissa är olagliga och skulle gissa att det är de man vinner pengar på.

Maria Munk, 29, Gamlestaden

– Nej, jag har aldrig spelat, det vore att kasta pengar i sjön. Jag har hört att det finns olagliga spelautomater, men brukar inte vistas i miljöer där de finns, mest för att det inte är särskilt mysigt med spel.

Fakta: Lagliga spelmaskiner

• Lotteriinspektionen är tillståndsmyndighet för spelmaskiner
• Den 1 april i år förföll alla gamla spelmaskinsavtal och nya tillstånd måste sökas
• Avtalen gäller för två år i taget och kostar 2000 kronor
• Tillstånd behövs till maskiner som står i lokaler dit allmänheten har tillträde
• Godkända spelmaskiner är Jack Vegas och Miss Vegas (från Svenska spel)

Här följer några av resultaten från undersökningen tillsammans med några citat med spontana kommentarer. Hela kartläggningen finns att läsa på biblioteket i Gamlestaden eller att hämta på www.kortedala.goteborg.se.

Minskad utsatthet för brott

20 procent av gamlestadsborna uppgav att de drabbats av brott det senaste året. Det är visserligen inte bra men motsvarande andel 2001 och 2003 var 28 respektive 24 procent. Det betyder att brott riktade mot privatpersoner i Gamlestaden har minskat med 29 procent på fyra år. Framförallt gäller minskningen utsatthet för stöldbrott.

Minskad oro för brott

Ett problem är att i verkligheten bli utsatt för brott. Ett annat problem är att oroa sig för att bli utsatt för ett. En sådan oro betyder minskad livskvalitet och minskad trivsel i bostadsområdet.

År 2001 oroade sig 23 procent av gamlestadsborna mycket ofta eller ganska ofta för att bli utsatta för våldsbrott i sitt bostadsområde. Motsvarande andel i dag är 17 procent. Det finns också en kraftigt minskad oro för att drabbas av stöldbrott och skadegörelse.

År 2001 oroade sig 41 procent av gamlestadsborna mycket eller ganska ofta för att bli utsatt för stöldbrott i sitt bostadsområde. Motsvarande andel i dag är 32 procent.

Det är också betydligt färre gamlestadsbor som ser brottsligheten i Gamlestaden som ett stort problem i dag än för fyra år sedan.

Många problem minskar

I en lista i enkäten kunde man ange en eller flera saker som man upplever som stora problem i Gamlestaden. På så sätt kan man lista problemen med hur många procent av de enkätsvarande som kryssat i varje problem.

År 2001 hamnade problem med inbrott i bostäder källare och vindar på “topp” med 54 procent. I dag, 2005, svarar 38 procent samma sak. På andra plats 2001 hamnade berusade eller drogpåverkade personer utomhus med 51 procent. Dagens andel är 39 procent. Dessa problem har med andra ord minskat påtagligt i Gamlestaden de senaste fyra åren.

Andra problem som minskat kraftigt är cykelstölder, bråk i anslutning till restauranger, brott mot bilar eller motorcyklar samt kamphundar eller andra stora hundar.

Det finns också problem som ökar i Gamlestaden. Andelen som tycker att ungdomsgäng som bråkar och stör är ett stort problem har ökat från 16 till 32 procent på fyra år. Vidare är det fler som tycker att nedskräpning är ett stort problem i dag än för fyra år sedan.

Ökad trygghet i närmiljön

Gamlestadens källarutrymmen och tvättstugor känns klart tryggare nu än 2001. Andelen som säger att dom ibland är oroliga för att vistas i källaren har minskat med 21 procent på fyra år. Motsvarande siffra för tvättstugor är 22 procent. Detta betyder inte att alla källare och tvättstugor i Gamlestaden har blivit tryggare utan att många har det.

Att många fastighetsägare varit duktiga på att förbättra det s.k. skalskyddet i husen märks också på att betydligt färre gamlestadsbor idag efterlyser säkrare lås och dörrar i husen jämfört med för fyra år sedan. Även parkeringsplatserna upplevs som betydligt säkrare nu än 2001.

Minskad trygghet på hållplatser

2001 var Gamlestadens otryggaste plats viadukten vid Gamlestadstorget. Då uppgav 26 procent av gamlestadsborna att dom ibland kände sig oroliga för att vistas där. Nu, 2005, är Gamlestadens otryggaste plats fortfarande viadukten vid Gamlestadstorget och nu är det hela 32 procent som ibland är oroliga där.

Även hållplatsen vid Gamlestadstorget har blivit otryggare, liksom hållplatsen vid Bellevue. Till och med spårvagnarna upplevs som otryggare. Det är därför inte så konstigt att 21 procent av gamlestadsborna ibland avstår från att åka kollektivt för att dom känner sig otrygga.

Ökad trivsel

Andelen som tycker att det är mycket bra att bo i Gamlestaden har ökat från 23 till 28 procent mellan 2001 0ch 2005. Dessutom ökar andelen som tycker att Gamlestaden förtjänar ett högt anseende hos Göteborgs befolkning från 74 till 79 procent.

Citat från undersökningen

”Skapa ett tryggare, vackrare och attraktivare bostadsområde så att vi kan vara stolta över vår stadsdel. Försök att få hit seriösa företagare och affärer. Bygg ihop Gamlestaden med Bagaregården och med det få bort skumma näringsidkare i det industriområde som skiljer stadsdelarna. Anlägg ett fint och trevligt promenadstråk, få människor att vilja vara ute och promenera omkring i Gamlestaden vilket skapar trygghet. Området har potential att bli ett av Göteborgs vackraste.”

”Jag är mycket nöjd med min hyresvärd. Dom håller det fint och rent, mycket trevligt att sitta ute på gården på våren och sommaren.”

”Spårvagnshållplatsen Gamlestadstorget är fruktansvärt nedskräpat av papper, burkar, flaskor och inte minst cigarettfimpar, samt osäkert på kvällstid. Borde vara mera upplyst o någon form av bevakning.”

”Ledsamt att den så påkostade Artillerigatan alltid är så nedskräpad. Även efter hela spårvägsspåret, Centralen, Kortedala är det skräpigt. Vi vill inte bo på en soptipp = Gamlestaden, Kviberg.”

.n stor del av stadsdelens fastigheter har besiktigats enligt GG02-metoden, en checklista för trygghetskontroll som Fastighetsägare i Gamlestaden tagit fram i samarbete med Fastighetsägare i Gunnared. Detta har resulterat i att många fastighetsägare och bostadsrättsföreningar förbättrat tryggheten och säkerheten i sina hus och uteområden.

Gemensam bevakning

Föreningen har tagit initiativ till gemensam bevakning som innebär att en väktarbil kör varje natt i stadsdelen. ”Ronderingen” riktas till olika platser allt efter behov. Verksamheten finansieras av föreningen tillsammans med enskilda bostads-, fastighets- och lokalfastighetsägare samt kommunala förvaltningar. Boende kan tipsa väktarna om misstänkt brottslig verksamhet via en tipsstelefon.

Brottsstatistik

Föreningen tar fram och bearbetar brottsstatistik som varje vecka skickas till medlemmar och andra intressenter. Rapporterna kan till exempel ligga till grund för hur vi styr väktarbilen eller att vi kan påvisa samband mellan inbrott och dåligt stöldskydd i fastigheten.

Minskad bilbrottslighet

Att förebygga bilbrott har ända sedan starten varit högt prioriterat. Många P-platser har efter trygghetsbesiktningar fått bättre belysning och gjorts öppnare för insyn. Föreningen förmedlar subventionerade rattkryckor. Boendeparkering har införts i området efter förslag från föreningen. Sedan dess har tillgängligheten på gatorna ökat, bland annat har många skrotbilar försvunnit.

Bättre belysning

Bra belysning är viktigt för tryggheten. Fastighetsägare i Gamlestaden har därför låtit en arkitekt ta fram en rapport – ”Ljus i Gamlestaden” – med förslag till förbättringar.

Föreningens engagemang har medverkat till att Gamlestaden har fått över en miljon kronor i belysningsbidrag från kommunen.

Bland annat har ett 80-tal armaturer bytts ut och belysningen under viadukten vid Gamlestadstorget har utökats. Kommunen har också bytt all armatur på Artillerigatan och belysningen på skolgården har förbättrats. Holländareplatsen, som snart kommer att byggas om, och södra delen av Lars Kaggsgatan kommer att få ny belysning (Poseidon, ES Fastigheter och kommunen) liksom Sten Johanssons plats vid Medborgarhuset.

Flera belysningsprojekt har också tillkommit i industribebyggelsen söder om Artillerigatan. Studenthemmet (Poseidon), Nya Kulan (Kungsleden) och Nylösekyrkan har fått fasadbelysning.

Snyggt, tryggt och trivsamt

Två inventeringar som föreningen genomfört har resulterat i rapporterna ”Snyggt, tryggt och trivsamt” och ”Bellevue industriområde – snyggt, tryggt och trivsamt”. I dessa identifieras ett antal otrygga och otrivsamma platser och rapporterna har påverkat olika aktörer i stadsdelen till förbättringsarbeten. Enskilda fastighetsägare och bostadsrättsföreningar har byggt om entréer, uppgraderat belysningen, satt upp orienteringstavlor, rensat buskar och häckar, rustat upp gårdar, planterat blommor och träd och på Brahegatan kommer det numera upp julstjärnor varje år. Större kommunala miljöförbättringar i Gamlestaden under de senaste fyra åren är ombyggnaderna av Brahegatan, Gamlestadstorget (hållplatsen) och framför allt Artillerigatan. Bunkeberget genomgick en storstädning och viss upprustning för ett par år sedan.

Trygg, vacker stad

Göteborgs kommun har, som en direkt följd av det goda samarbetet i Gamlestaden, gjort stadsdelen till pilotprojekt i en kommunal satsning som kallas ”Trygg, vacker stad i samverkan” och avsatt fyra miljoner för upprustningsarbete i Gamlestaden under 2005.

Tillsynsvandringar

På föreningens initiativ genomförs sedan våren 2005 regelbundna tillsynsvandringar där engagerade gamlestadsbor varje vecka går runt i området och antecknar och fotograferar klotter, skräp, trasiga lampor mm. Protokoll skickas därefter till alla fastighetsägare. Förhoppningen är att problemen härigenom snarast skall åtgärdas. Föreningen driver också sedan flera år ett projekt för att samla ihop och föra bort kundvagnar som står och skräpar i stadsdelen. Tillsynsvandringarna och kundvagnsprojektet sköts av medlemmar i lokala föreningar, som genom dessa insatser får ekonomiskt tillskott till verksamheten.

Strategiska fastighetsförvärv

Bostads AB Poseidon har genomfört ett antal strategiska fastighetsförvärv. Bland annat har det f.d. Forumhuset förvärvats och byggts om till studenthem. En fastighet på Batterigatan har rustats upp och omvandlats till boende med vanlig hyresrätt. Sedan föreningen bildades har Poseidon i samarbete med stadsdelsförvaltningen medverkat till att det oproportionellt stora trycket på socialt boende har minskat, bland annat genom förändringar i egna fastigheter.

Föreningens egen verksamhet

Fastighetsägare i Gamlestaden har, utöver det som framgår tidigare i sammanställningen, genomfört två trygghetsundersökningar, 2003 och 2005. Föreningen har tillsammans med bl.a. biblioteket, polisen och stadsdelsförvaltningen arbetat för trygghet kring Medborgarhuset. Tidningen Trygga Gamlestaden distribueras tre-fyra gånger om året till hushåll och företag. En egen hemsida har upprättats. Föreningen arrangerar informations- och samrådsmöten med fastighetsägare och bostadsrättsföreningar.

Tryggare närmiljö

Svaren är otvetydiga – det mesta går åt rätt håll. Sedan 2001, då samma typ av undersökning gjordes, har gamlestadsbornas utsatthet för brott minskat kraftigt samtidigt som närmiljön upplevs som tryggare. Dessutom oroar sig gamlestadsborna betydligt mindre för att utsättas för brott idag än för fyra år sedan.

– Det är viktigt att se om utvecklingen går åt rätt håll. För fastighetsägare och andra aktörer gäller det att veta om deras åtgärder ger resultat, säger Ulf Malm, trygghets- och säkerhetsutvecklare hos Fastighetsägare i Gamlestaden

Vad har då gjorts under de fyra år som gått? På sidorna 2-3 i detta nummer av Trygga Gamlestaden görs en så heltäckande genomgång som möjligt av de åtgärder som vidtagits. Arbetet har skett utifrån två huvudlinjer, som inte alltid går att skilja åt, den ena gäller ”trygghet och säkerhet”, den andra ”tryggt, snyggt och trivsamt”.

Ringar på vattnet

Tillkomsten av föreningen Fastighetsägare i Gamlestaden har haft stort genomslag. I dag bor drygt 80 procent av stadsdelens invånare i medlemsfastigheter. Därtill är ett dussintal lokalfastighetsägare medlemmar. Föreningen har utfört mycket på egen hand men också tagit många initiativ som spridit sig som ringar på vatten.

Föreningen kan givetvis inte ta åt sig äran för allt som hänt, massor av saker beror på att kommunen, enskilda fastighetsägare och bostadsrättsföreningar, polisen, föreningar och andra har gjort insatser, på egen hand eller i samverkan med andra.

Fortsatt arbete

Att mycket har blivit bättre de senaste åren betyder inte att allt är bra. Det finns problem som ökar, det finns till exempel hållplatser och gångvägar som inte blivit tryggare de senaste åren. Det och mycket annat framgår tydligt av svaren i enkätundersökningen.

– ”Experterna” har tillfört ny och värdefull kunskap för det fortsatta arbetet, säger Marianne Ohlander och Ulf Malm i projektledningen.

– Det räcker inte att gissa sig till vilka problem som finns och var de finns. I stället handlar det om att kartlägga förhållandena på ett metodiskt och trovärdigt sätt, säger Ulf Malm, trygghets- och säkerhetsutvecklare.

– De två viktigaste källorna i detta arbete är polisen och ”experterna”, det vill säga allmänheten. De två källorna kompletterar varandra, ja till och med krävs, för att få fram en helhetsbild.

Resultatet av trygghetsenkäten kommer att vara offentligt och bland annat publiceras på Fastighetsägare i Gamlestadens hemsida och i Trygga Gamlestaden.

Hur var och en svarat är givetvis varje individs hemlighet, det är de sammanställda svaren som redovisas, är kanske bäst att tillägga.