Totalt kom 57 förslag in till Park- och naturnämnden. En förslagskommitté nominerade tre förslag till juryn, det var Fastighetsägare i Gamlestaden, Anders och Jan Sylvan och Brännö Naturvårdsförening.

Juryn, som bestod av Park- och naturnämndens presidium, förvaltningens direktör, stadsträdgårdsmästaren samt miljöexperten Stefan Edman, beslutade sedan att tilldela Fastighetsägare i Gamlestaden diplomet och penningpriset på tio tusen kronor.

Motiveringen löd Genom olika insatser arbetar föreningen aktivt med att ta ansvar för sin närmiljö. Park- och naturförvaltningen bedömer samarbetet med föreningen Fastighetsägare i Gamlestaden som oerhört värdefullt och ser det långsiktiga engagemanget som ett föredöme och en framgångsfaktor för en tryggare och vackrare stad.

Förslagsställaren var Anders Strandberg, styrelseledamot i bostadsrättsföreningen Stenbiten nummer sju i Gamlestaden.
– Jag var inne på kommunens hemsida och såg att man kunde lämna förslag. Jag bor i Gamlestaden och tycker att föreningen har gjort många bra saker, berättar Anders för Trygga Gamlestaden.
– Till exempel har de arbetat för att införa boendeparkering vilket innebar att massor av skräpbilar fraktades bort. De är också drivande för nattvandringar och klottersanering. Jag tycker att föreningen har fungerat som den bästa samlande punkten för fastighetsägarna i Gamlestaden, fortsätter han.

Tanken är att de ska hänga en begränsad tid och att boende i Gamlestaden eller elever från Gamlestadsskolan därefter ska ta över stafettpinnen.

Människor ger trygghet

För cirka fem år sedan fick arkitekten Kajsa Sperling från White Design i uppdrag av föreningen Fastighetsägare i Gamlestaden att ta fram en belysningsplan över ett antal platser i stadsdelen som upplevdes som otrygga och mörka. En av platserna var Sten Johanssons plats vid Medborgarhuset.

– När jag fick uppdraget insåg jag att denna plats inte skulle kunna bli trygg bara med ljus. Det krävs människor för att man ska känna sig trygg här. Därför har jag skapat något som är allra vackrast när det är mörkt – en minikonsthall med ett föränderligt ljus i olika färger, berättar Kajsa.

Stora glasytor

Eftersom platsen har många stora glasytor som inte kan belysas har hon arbetat mycket med ljussättningen inne i Medborgarhuset. Förutom minikonsthallen har två stora träd i kruka belysts med ett ljus som skiftar i färg.

Nylösegatan

Gångbanor och planteringsytor har fräschats upp och ny belysning är på gång.

Kvibergs kyrkogård

Gångvägen på södra sidan har fått mer belysning

Holländareplatsen

Har rustats upp efter dialog med boende

Sten Johanssons plats

Har fått bättre belysning och mindre buskage

Upprustningen av viadukten blev klar i oktober och har liksom de flesta av Trygg, vacker stads projekt byggt på den grundläggande tanken att man känner sig tryggare om det är ljust. Miljöerna under viadukten har tidigare varit mörka och slutna.
– Många går av spårvagnen vid Gamlestadstorg varje dag och de ska gå genom en ljus och klotterfri miljö, då känner man sig tryggare, menar Jonas Bergqvist, projektledare.

En miljö som kan ta hand om ljuset

Buskage och parkeringsytor är borttagna och viadukten har fått vitmålade pelare, tydligt markerade gångstråk och vit kalkstensflis på marken. Utgångspunkten i arbetet var att skapa en miljö som kunde ta hand om det så viktiga ljuset. När mörkret faller tänds belysning med blått, rött och gult sken. De vitmålade pelarna under viadukten är något som är unikt för Gamlestaden.

– Detta är modigt projekt, säger Monika Levan som varit projektets landskapsarkitekt.
– Det här är platser som det inte brukar satsas på. Om man kan få folk att uppehålla sig på platsen, stanna till och gå lite långsammare, då känner man sig tryggare, säger hon.

Visst fanns det farhågor och tankar kring klotter innan pelarna målades helt vita, men man bestämde sig ändå för att det var värt att genomföra. Klottret kommer att saneras vid behov flera gånger i veckan, det ska helt enkelt inte vara roligt att klottra under viadukten.
– Viadukten har plötsligt blivit till en plats och fått en egen karaktär som andas
omsorg, menar Marianne Ohlander.

Plats för lekfullhet

Det är inte bara de vitmålade pelarna och belysningen i olika färger som är unikt med viadukten vid Gamlestadstorg. I ena änden av viadukten finns också en klättervägg där förbipasserande kan passa på och klättra ifall lusten faller på.
– Att försöka skapa utrymme för aktivitet och lekfullhet i det offentliga rummet kändes jätteroligt. Klätterväggen fyller sin funktion om den får folk att stanna till, säger Monika.
– Jag såg ett par för några veckor sedan som inte bara stannade utan faktiskt prövade att klättra också, berättar Marianne.

Vad tycker de boende?

Vi ställde oss under viadukten en regnig lördagkväll och frågade gamlestadsborna: Vad tycker du om upprustningen av miljön under viadukten?

Mia Jungskär, 27

– Jag tycker det har blivit bra. Det krävs ännu mer om man vill binda ihop hållplatsen med Gamlestaden, men det är ljust och fräscht här.

Natalite Carranza, 21

– Jag tycker det är väldigt mysigt här med alla ljusen de har satt upp och så är det bra att de har gjort en bra gångbana.

Susanne Juhlin, 24

– Det har blivit bättre sen de gjorde om.

Johan Söderberg, 30

– Jag vill ha tillbaka grafittin. Innan var det lite som att komma till Berlin när man kom in här, så jag tycker det är synd.

Gregor Evrenoglou, 35

– Det är skitcoolt. Det måste ha hänt nåt avsevärt, det började ju med det blå ljuset för något år sedan och sen har det bara blivit häftigare och häftigare. Det måste vara bättre för alla när det är mörkt ute, men jag tror att vissa av lamporna är energislukande.

Marianne Ohlander, projektledare i föreningen Fastighetsägare i Gamlestaden, låter bestämd. Tillsammans med det kommunala projektet ”Trygg, vacker stad” tar fastighetsägarna nu krafttag för att få bort klottret. ”Projekt klottersanering” startar någon gång i höst när alla upphandlingar är klara.

Modellen har man hämtat från Haga som varit framgångsrik i sitt saneringsarbete. Haga har i sin tur hämtat idéerna från Oslo och Köpenhamn. I klartext: klottarna får det svårt i höst!

All sanering på ett bräde

Bo Söderström på Trafikkontoret är samordnare för projektet.
– Att sanera väggar från klotter är inget nytt, det nya är att fastighetsägarna och trafikkontoret går ihop, att vi jobbar tillsammans. I stället för att som i vissa stadsdelar var och en själv administrerar och letar saneringsfirmor gör vi en gemensam attack. Vi engagerar en eller ett par saneringsfirmor i stället för 14 olika! Och vi sanerar allt på en gång.

Behörighet för varsam sanering

Bo Söderström betonar att det är viktigt att sanerarna har behörig kunskap. Man kan lätt fördärva en vägg för all framtid genom att använda fel metoder på fel underlag.

De fastighetsägare som vill kan även få sina väggar förbehandlade. Det innebär att man lägger en skyddsyta på fasaden, klottret ”lyfts” sedan från den behandlade väggytan.
– Tanken är att man flera gånger i veckan åker runt i Gamlestaden, tvättar bort inte bara allt klotter utan även olaglig affischering, klistermärken och så vidare. Dessutom polisanmäler sanerarna klottret direkt.
– Det här är efterlängtat, menar Marianne Ohlander. Förra sommaren kom en våg av klottrare till Gamlestaden och sedan dess har aktiviteten accelererat. Främst längs spårvägen, runt Gamlestadstorget och vid Bellevue.
– Gamlestadstorget är porten till Gamlestaden, den ska vara välkomnande och fin. En nerklottrad miljö känns otrygg och visar brist på omsorg.

Sanering räddar kulturhistoria

Gamlestadens Fabriker hör till de områden som blivit utsatta.
– Inte så mycket mot Gamlestadsvägen, mer ut mot spårvägen, förklarar Joakim Muskantor, vd i Askungen Förvaltning. Joakim tror på Nolltolerans när det gäller klotter och vandalisering.

Vad klottrarna inte vet är att de förstör, på vissa ställen för all framtid, byggnader som egentligen är Gamlestadens kärna och stolthet. Här låg stadens landerier som försörjde Göteborg med jordbruksvaror, här tillverkades fisknät, Sahlgren (som också är ”pappa” till Sahlgrenska sjukhuset) hade sockerfabriker här. Dessutom låg den stora textilindustrins, SKF:s och Volvos vaggor just här i Gamlestaden. Det är något som alla borde vara rädda om – och stolta över.

Bara att måla om väggytorna mot spårvägen som omfattar mer än ett par tusen kvadratmeter innebär kostnader på flera hundra tusen kronor, förklarar Joakim Muskantor. Det är så trist att se denna meningslösa förstörelse.
– Men det ska vi ändra på nu, avslutar Marianne Ohlander och Bo Söderström. I höst går ingen klottrare säker.

.n stor del av stadsdelens fastigheter har besiktigats enligt GG02-metoden, en checklista för trygghetskontroll som Fastighetsägare i Gamlestaden tagit fram i samarbete med Fastighetsägare i Gunnared. Detta har resulterat i att många fastighetsägare och bostadsrättsföreningar förbättrat tryggheten och säkerheten i sina hus och uteområden.

Gemensam bevakning

Föreningen har tagit initiativ till gemensam bevakning som innebär att en väktarbil kör varje natt i stadsdelen. ”Ronderingen” riktas till olika platser allt efter behov. Verksamheten finansieras av föreningen tillsammans med enskilda bostads-, fastighets- och lokalfastighetsägare samt kommunala förvaltningar. Boende kan tipsa väktarna om misstänkt brottslig verksamhet via en tipsstelefon.

Brottsstatistik

Föreningen tar fram och bearbetar brottsstatistik som varje vecka skickas till medlemmar och andra intressenter. Rapporterna kan till exempel ligga till grund för hur vi styr väktarbilen eller att vi kan påvisa samband mellan inbrott och dåligt stöldskydd i fastigheten.

Minskad bilbrottslighet

Att förebygga bilbrott har ända sedan starten varit högt prioriterat. Många P-platser har efter trygghetsbesiktningar fått bättre belysning och gjorts öppnare för insyn. Föreningen förmedlar subventionerade rattkryckor. Boendeparkering har införts i området efter förslag från föreningen. Sedan dess har tillgängligheten på gatorna ökat, bland annat har många skrotbilar försvunnit.

Bättre belysning

Bra belysning är viktigt för tryggheten. Fastighetsägare i Gamlestaden har därför låtit en arkitekt ta fram en rapport – ”Ljus i Gamlestaden” – med förslag till förbättringar.

Föreningens engagemang har medverkat till att Gamlestaden har fått över en miljon kronor i belysningsbidrag från kommunen.

Bland annat har ett 80-tal armaturer bytts ut och belysningen under viadukten vid Gamlestadstorget har utökats. Kommunen har också bytt all armatur på Artillerigatan och belysningen på skolgården har förbättrats. Holländareplatsen, som snart kommer att byggas om, och södra delen av Lars Kaggsgatan kommer att få ny belysning (Poseidon, ES Fastigheter och kommunen) liksom Sten Johanssons plats vid Medborgarhuset.

Flera belysningsprojekt har också tillkommit i industribebyggelsen söder om Artillerigatan. Studenthemmet (Poseidon), Nya Kulan (Kungsleden) och Nylösekyrkan har fått fasadbelysning.

Snyggt, tryggt och trivsamt

Två inventeringar som föreningen genomfört har resulterat i rapporterna ”Snyggt, tryggt och trivsamt” och ”Bellevue industriområde – snyggt, tryggt och trivsamt”. I dessa identifieras ett antal otrygga och otrivsamma platser och rapporterna har påverkat olika aktörer i stadsdelen till förbättringsarbeten. Enskilda fastighetsägare och bostadsrättsföreningar har byggt om entréer, uppgraderat belysningen, satt upp orienteringstavlor, rensat buskar och häckar, rustat upp gårdar, planterat blommor och träd och på Brahegatan kommer det numera upp julstjärnor varje år. Större kommunala miljöförbättringar i Gamlestaden under de senaste fyra åren är ombyggnaderna av Brahegatan, Gamlestadstorget (hållplatsen) och framför allt Artillerigatan. Bunkeberget genomgick en storstädning och viss upprustning för ett par år sedan.

Trygg, vacker stad

Göteborgs kommun har, som en direkt följd av det goda samarbetet i Gamlestaden, gjort stadsdelen till pilotprojekt i en kommunal satsning som kallas ”Trygg, vacker stad i samverkan” och avsatt fyra miljoner för upprustningsarbete i Gamlestaden under 2005.

Tillsynsvandringar

På föreningens initiativ genomförs sedan våren 2005 regelbundna tillsynsvandringar där engagerade gamlestadsbor varje vecka går runt i området och antecknar och fotograferar klotter, skräp, trasiga lampor mm. Protokoll skickas därefter till alla fastighetsägare. Förhoppningen är att problemen härigenom snarast skall åtgärdas. Föreningen driver också sedan flera år ett projekt för att samla ihop och föra bort kundvagnar som står och skräpar i stadsdelen. Tillsynsvandringarna och kundvagnsprojektet sköts av medlemmar i lokala föreningar, som genom dessa insatser får ekonomiskt tillskott till verksamheten.

Strategiska fastighetsförvärv

Bostads AB Poseidon har genomfört ett antal strategiska fastighetsförvärv. Bland annat har det f.d. Forumhuset förvärvats och byggts om till studenthem. En fastighet på Batterigatan har rustats upp och omvandlats till boende med vanlig hyresrätt. Sedan föreningen bildades har Poseidon i samarbete med stadsdelsförvaltningen medverkat till att det oproportionellt stora trycket på socialt boende har minskat, bland annat genom förändringar i egna fastigheter.

Föreningens egen verksamhet

Fastighetsägare i Gamlestaden har, utöver det som framgår tidigare i sammanställningen, genomfört två trygghetsundersökningar, 2003 och 2005. Föreningen har tillsammans med bl.a. biblioteket, polisen och stadsdelsförvaltningen arbetat för trygghet kring Medborgarhuset. Tidningen Trygga Gamlestaden distribueras tre-fyra gånger om året till hushåll och företag. En egen hemsida har upprättats. Föreningen arrangerar informations- och samrådsmöten med fastighetsägare och bostadsrättsföreningar.

Gamlestaden har ringats in

Det är här Gamlestaden kommer in i bilden. Tack vare det omfattande samarbete som under flera år har utvecklats mellan fastighetsägare, stadsdelsförvaltningen, andra kommunala förvaltningar och aktörer görs en riktad satsning på just Gamlestaden. Ingen annan del av Göteborg har ringats in på liknande sätt.

– Här drar alla åt samma håll, säger Jonas Bergqvist, projektledare på Trafikkontoret och den som samordnar arbetet i Gamlestaden, och nämner arbetet med Holländareplatsen som ett bra exempel.

Jonas berättar att Göteborgs stad satsar fyra miljoner kronor i Gamlestaden under 2005.
– Förhoppningen är att det fortsätter på samma sätt 2006 och 2007, säger han.

Holländareplatsen byggs om

De fyra miljonerna fördelas med hälften var till investeringar respektive drift och underhåll. Under 2005 riktas alla investeringspengarna till en stor satsning på att försköna och restaurera Holländareplatsen och där skjuter Poseidon och ES Fastigheter till ytterligare två miljoner kronor tillsammans.

Planerna har varit utställda i en lokal på torget och hyresgäster och andra har kunnat ställa frågor och komma med synpunkter till ansvariga från kommunen.

Ombyggnadsarbetet, som initierats av Fas-tighetsägare i Gamlestaden, är tänkt att sättas igång efter sommaren. Holländareplatsen ska få ny och bättre belysning, ny gatubeläggning, mer grönska och fler sittplatser.

Angelägna projekt

Var drifts- och underhållspengarna kommer att satsas är ännu inte klart, men som Trygga Gamlestaden berättat om i tidigare nummer finns flera angelägna projekt, till exempel förbättringar av miljön under viadukten och ombyggnad av Kyrkogårdsgången.

En grupp med representanter för SDN Kortedala, Park och Natur, Stadsbyggnadskontoret, Trafikkontoret och Fastighetsägare i Gamlestaden går nu igenom alla satsningar som kan vara aktuella. Fastighetsägare i Gamlestaden representeras av Marianne Ohlander.

Under ett par år har projektet Snyggt, tryggt och trivsamt bedrivits, i första hand i de bebodda delarna. Detta arbete har vid flera tillfällen uppmärksammats i Trygga Gamlestaden. Nu kan vi berätta att projektet utvidgats till att även omfatta Bellevue industriområde.

Arkitekterna Nils Krus och Kajsa Sperling har på uppdrag av Fastighetsägare i Gamlestaden gjort en inventering av den yttre miljön.

Vackra byggnader

– Vi har arbetat utifrån en helhetssyn på området utan hänsyn till fastighetsgränser och olika förvaltningsområden, säger Kajsa Sperling.

Ett av områdets kvaliteter är att det finns gott om vackra byggnader och närhet till naturen, särskilt då Säveån. Men det slås också fast i utredningen att området är skräpigt och otryggt. Det ryktas också om att här förekommer viss illegal verksamhet.

Området förknippas med varierande verksamheter med service, handel, tillverkning, klubbverksamhet och diverse loppmarknader. För många Göteborgare är området ett populärt besöksmål.

Fastighetsägarna har inbjudits till diskussion och samråd vid ett par tillfällen. De har kunnat påverka slutresultatet av inventeringen och i hög grad är det de som nu har bollen.

Hoppas på förändring

Ett av de företag som hörsammat inbjudan är Ferbe GIVAB, som bland annat konstruerar och tillverkar avancerade formverktyg men även finmekaniska produkter som komponenter till mätutrustningar, växellådor etc.

– Ett jättebra initiativ, säger Sonja Jochheim, ekonomiadministratör på Ferbe GIVAB, som välkomnar föreningens engagemang i Bellevue industriområde.

– Vi har känt oss helt bortglömda här. Nedskräpningen är ett jätteproblem, särskilt efter helgerna. Nu har vi också fått chansen att träffa de andra fastighetsägarna.

Det stora arbetet framöver är att få till stånd en förändring i verkligheten. Bland annat har Göteborgs fastighetskontor en del att bita i på sin mark i området.

– Vi hoppas att Fastighetsägare i Gamlestaden och vi i Bellevue gemensamt ska kunna driva förbättringsarbetet vidare, säger Sonja Jochheim. 

Stadsbyggnadskontoret har tagit fram ett program för att göra Säveån mer lättillgänglig med bl. a. gång- och cykelstråk.

– Många tror att bättre säkerhet bara handlar om att sätta upp ny belysning och installera bättre lås, men det är också viktigt att försöka påverka hushållens sammansättning, säger Janne Nilsson.

En bättre balans

Poseidon har köpt in och rustat upp flera fastigheter just för att minska otryggheten. Tidigare har det i stadsdelen funnits flera hus med socialt boendelägenheter som kommunen hyrt för människor med missbrukarproblem. Några hus som tidigare hade socialt boende har gjorts om till vanliga lägenheter. En stor satsning för Poseidon var förvärvet av gamla Forumhuset, där det fanns liknande problem som i husen med socialt boende. För att få en bättre balans i Gamlestaden satsade man på att göra om de 183 lägenheterna till studentbostäder.

– Det har betytt mycket att få hit 200 studenter. Stadsdelen är lugnare, säger Janne Nilsson.

Tryggare föräldrar

Poseidon har också satsat på de vanliga hyresgästerna. Företaget har köpt fastigheter för att äga alla hus runt en innergård. Enligt Janne Nilsson blir det då lättare för Poseidon att förändra och förbättra.

– Vi har dialog med hyresgästerna och försöker att ta vara på de förslag som kommer in, säger han.
I portarna har det satts upp grindar med kodlås, och hyresgästerna får gemensamt bestämma vilka tider porten ska vara låst och kräva kod. Janne Nilsson tycker det på ett sätt är en tråkig utveckling att behöva stänga innergårdarna.

– Men det har blivit mindre spring. Och föräldrar blir lugnare så de kan släppa ut barnen på gården, säger han.

Ett vackrare torg

En kommande satsning är att förändra tvättstugorna, som många upplever otrygga. Vid Lars Kaggsgatan ska man gräva ut runt tvättstugan för att skapa en ljusare miljö. På andra gårdar planerar man att skapa en tvättstuga mitt på gården för att hyresgästerna ska slippa att gå ner i en mörk källare.

Något som många gamlestadsbor kommer att märka av är en rejäl satsning på Holländareplatsen. Tillsammans med fastighetsbolaget AB Malmogia och Trafikkontoret planerar Poseidon en rejäl upprustning av det vackra torget.

– Vi hoppas kunna skapa ett torg med uteserveringar och torghandel, säger Janne Nilsson.