Inbrotten minskar

Positivt är att den bostadsrelaterade brottsligheten som inbrott och försök till inbrott i lägenheter, källare och vindar, har minskat kraftigt. Mellan 2001 och 2008 minskade antalet anmälningar med 60 procent och antalet fullbordade bostadsinbrott från 16 till 4. Även den fordonsrelaterade brottslig­heten har minskat, och detta med 29 procent, säger Lena Tunborn.

Nivån på våldsbrottsligheten visar dock en annan trend. Från att ha gått ner åren 2001 till 2003, från 184 till 143 anmälda brott, har den sedan gått upp. Förra året anmäldes 199 våldsbrott i Gamlestaden, vilket är i nivå med 2001.

– Vi tycker att FiG gör ett bra jobb och vill uppmuntra det arbetet. Man känner sig tryggare nu, det har blivit mindre klotter och är inte lika skräpigt. Väktarbilen är också väldigt bra, säger hon.
Innan Malin blev engagerad i bostadsrättsföreningen visste hon inte så mycket om vad som låg bakom förbättringarna. Men den nya belysningen runt hennes hus gjorde stor skillnad.

– Vi är väldigt nöjda med det som FiG gör, sen kan man säkert göra ännu mer. Mycket av det som gör att det känns otryggt är ungdomsgäng. Kanske kunde fastighetsägarna ordna utrymme för ungdomarna? En lokal med biljardbord, så att de får någonstans att vara, säger hon och tillägger att man får se till att föräldrar engagerar sig och hjälper till och sköter en sådan lokal.

Egon Darwas är sedan fem år tillbaka ordförande i BRF Göta, de gamla officersbostäderna vid Alivallen. BRF Göta har nyligen blivit medlemmar i FiG.
– Vi ansåg att det är lättare att handskas med vissa saker när man har en större organisation bakom sig, så som till exempel klotter, berättar Egon.

Egon har en känsla av att Gamlestaden blivit fräschare och kanske lite lugnare de senaste åren.
– Det är mindre klotter och bevakningsbolaget är närvarande, konstaterar han.

BRF Koljan i centrala Gamlestaden är ytterligare en ny medlem i FiG. Hans-Fredrik Ånger, som är ordförande i bostadsrättsföreningens styrelse, tycker att det är bra att FiG bevakar utvecklingen i stadsdelen, med nybyggnationer, detaljplanen och systembolaget.
– Det är bra att de tillvaratar de boendes intressen, det är lättare att påverka saker med en gemensam röst, säger Hans-Fredrik.
– Det känns som om FiG gör mycket bra för miljön i stadsdelen. Vi är positiva till de saker som görs, till exempel bevakningsbolaget, fortsätter han.

Malin, Egon och Hans-Fredrik ser föreningen Fastighetsägare i Gamlestaden som en möjlighet
att skapa nätverk med andra bostadsrättsföreningar.
– Det vore intressant att samla alla medlemmar och gå runt och titta på varandras gårdar. Eller
varför inte en hemsida med ett forum där vi kan ha tätare kontakt? Jag tror att styrelserna i bostadsrättsföreningarna kan ha mycket utbyte av varandra, säger Malin.

Vi promenerar tillsammans till Malins hus för att ta ett foto på den grönskande gården. Malin, Egon och Hans-Fredrik börjar genast fråga varandra om hur många lägenheter de har i sina bostadsrättsföreningar, om upprustning, grundförstärkning och hur det gick till när de bildades.

– De flesta känner sig trygga i Gamlestaden. Nästan hälften av intervjupersonerna uppger visserligen att de kan känna sig otrygga på kvällar och nätter i vissa situationer. Det kan vara på vägen från spårvagnshållplatsen eller när det står ett tonårsgäng i närheten, men alla poängterar att detta inte är unikt för Gamlestaden utan gäller även i övriga delar av Göteborg sent på kvällen, berättar Marie.

Tryggheten har ökat

Hälften av intervjupersonerna upplever att tryggheten ökat de senaste fem åren och de flesta kan se att det har blivit snyggare i stadsdelen, att det har städats upp.
– Många har nämnt viadukten vid Gamlestadstorget och tycker att den har blivit särskilt fin, berättar Marie.
Både män och kvinnor upplever fortfarande viadukten som en konstig plats där man ogärna befinner sig på kvällstid, men upprustningen har gjort att tryggheten har ökat.

Mindre skräp och klotter

Saker som har bidragit till att öka trivseln de senaste åren är främst bättre belysning och att man har röjt upp i området. Nästan alla är positiva till införandet av boendeparkering och att man forslat bort gamla skrotbilar. Nästan alla säger också att det har blivit bättre belysning i stadsdelen, men att det fortfarande är mörkt på en del smågator. Insatserna med bättre lås i dörrar och portar värderas högt. Inbrotten i källarförråd och vindar har minskat sedan man satt in nya lås.

Klottersanering är något som Fastighetsägare i Gamlestaden satsat mycket på och som har gett resultat. Intervjupersonerna tycker inte att klotter är ett stort problem i dag. Gamlestaden upplevs dock fortfarande som skräpigt av många. Mycket papper och skräp far omkring och det ligger gratistidningar längs gator och i buskar. Fler papperskorgar som töms oftare efterfrågas.

Man trivs

Alla trivs i stadsdelen och känner sig hemma här, man säger att det är en mysig stadsdel och det är så vackert i Gamlestaden. De yngre intervjupersonerna kan även se att stadsdelens rykte håller på att förbättras i övriga Göteborg. Samtliga är väldigt positiva till framtidsplanerna för stadsdelen och hoppas att de ska göra Gamlestaden ännu mer attraktivt.

Upprustningen av viadukten blev klar i oktober och har liksom de flesta av Trygg, vacker stads projekt byggt på den grundläggande tanken att man känner sig tryggare om det är ljust. Miljöerna under viadukten har tidigare varit mörka och slutna.
– Många går av spårvagnen vid Gamlestadstorg varje dag och de ska gå genom en ljus och klotterfri miljö, då känner man sig tryggare, menar Jonas Bergqvist, projektledare.

En miljö som kan ta hand om ljuset

Buskage och parkeringsytor är borttagna och viadukten har fått vitmålade pelare, tydligt markerade gångstråk och vit kalkstensflis på marken. Utgångspunkten i arbetet var att skapa en miljö som kunde ta hand om det så viktiga ljuset. När mörkret faller tänds belysning med blått, rött och gult sken. De vitmålade pelarna under viadukten är något som är unikt för Gamlestaden.

– Detta är modigt projekt, säger Monika Levan som varit projektets landskapsarkitekt.
– Det här är platser som det inte brukar satsas på. Om man kan få folk att uppehålla sig på platsen, stanna till och gå lite långsammare, då känner man sig tryggare, säger hon.

Visst fanns det farhågor och tankar kring klotter innan pelarna målades helt vita, men man bestämde sig ändå för att det var värt att genomföra. Klottret kommer att saneras vid behov flera gånger i veckan, det ska helt enkelt inte vara roligt att klottra under viadukten.
– Viadukten har plötsligt blivit till en plats och fått en egen karaktär som andas
omsorg, menar Marianne Ohlander.

Plats för lekfullhet

Det är inte bara de vitmålade pelarna och belysningen i olika färger som är unikt med viadukten vid Gamlestadstorg. I ena änden av viadukten finns också en klättervägg där förbipasserande kan passa på och klättra ifall lusten faller på.
– Att försöka skapa utrymme för aktivitet och lekfullhet i det offentliga rummet kändes jätteroligt. Klätterväggen fyller sin funktion om den får folk att stanna till, säger Monika.
– Jag såg ett par för några veckor sedan som inte bara stannade utan faktiskt prövade att klättra också, berättar Marianne.

Vad tycker de boende?

Vi ställde oss under viadukten en regnig lördagkväll och frågade gamlestadsborna: Vad tycker du om upprustningen av miljön under viadukten?

Mia Jungskär, 27

– Jag tycker det har blivit bra. Det krävs ännu mer om man vill binda ihop hållplatsen med Gamlestaden, men det är ljust och fräscht här.

Natalite Carranza, 21

– Jag tycker det är väldigt mysigt här med alla ljusen de har satt upp och så är det bra att de har gjort en bra gångbana.

Susanne Juhlin, 24

– Det har blivit bättre sen de gjorde om.

Johan Söderberg, 30

– Jag vill ha tillbaka grafittin. Innan var det lite som att komma till Berlin när man kom in här, så jag tycker det är synd.

Gregor Evrenoglou, 35

– Det är skitcoolt. Det måste ha hänt nåt avsevärt, det började ju med det blå ljuset för något år sedan och sen har det bara blivit häftigare och häftigare. Det måste vara bättre för alla när det är mörkt ute, men jag tror att vissa av lamporna är energislukande.

Marianne Ohlander, projektledare i föreningen Fastighetsägare i Gamlestaden, låter bestämd. Tillsammans med det kommunala projektet ”Trygg, vacker stad” tar fastighetsägarna nu krafttag för att få bort klottret. ”Projekt klottersanering” startar någon gång i höst när alla upphandlingar är klara.

Modellen har man hämtat från Haga som varit framgångsrik i sitt saneringsarbete. Haga har i sin tur hämtat idéerna från Oslo och Köpenhamn. I klartext: klottarna får det svårt i höst!

All sanering på ett bräde

Bo Söderström på Trafikkontoret är samordnare för projektet.
– Att sanera väggar från klotter är inget nytt, det nya är att fastighetsägarna och trafikkontoret går ihop, att vi jobbar tillsammans. I stället för att som i vissa stadsdelar var och en själv administrerar och letar saneringsfirmor gör vi en gemensam attack. Vi engagerar en eller ett par saneringsfirmor i stället för 14 olika! Och vi sanerar allt på en gång.

Behörighet för varsam sanering

Bo Söderström betonar att det är viktigt att sanerarna har behörig kunskap. Man kan lätt fördärva en vägg för all framtid genom att använda fel metoder på fel underlag.

De fastighetsägare som vill kan även få sina väggar förbehandlade. Det innebär att man lägger en skyddsyta på fasaden, klottret ”lyfts” sedan från den behandlade väggytan.
– Tanken är att man flera gånger i veckan åker runt i Gamlestaden, tvättar bort inte bara allt klotter utan även olaglig affischering, klistermärken och så vidare. Dessutom polisanmäler sanerarna klottret direkt.
– Det här är efterlängtat, menar Marianne Ohlander. Förra sommaren kom en våg av klottrare till Gamlestaden och sedan dess har aktiviteten accelererat. Främst längs spårvägen, runt Gamlestadstorget och vid Bellevue.
– Gamlestadstorget är porten till Gamlestaden, den ska vara välkomnande och fin. En nerklottrad miljö känns otrygg och visar brist på omsorg.

Sanering räddar kulturhistoria

Gamlestadens Fabriker hör till de områden som blivit utsatta.
– Inte så mycket mot Gamlestadsvägen, mer ut mot spårvägen, förklarar Joakim Muskantor, vd i Askungen Förvaltning. Joakim tror på Nolltolerans när det gäller klotter och vandalisering.

Vad klottrarna inte vet är att de förstör, på vissa ställen för all framtid, byggnader som egentligen är Gamlestadens kärna och stolthet. Här låg stadens landerier som försörjde Göteborg med jordbruksvaror, här tillverkades fisknät, Sahlgren (som också är ”pappa” till Sahlgrenska sjukhuset) hade sockerfabriker här. Dessutom låg den stora textilindustrins, SKF:s och Volvos vaggor just här i Gamlestaden. Det är något som alla borde vara rädda om – och stolta över.

Bara att måla om väggytorna mot spårvägen som omfattar mer än ett par tusen kvadratmeter innebär kostnader på flera hundra tusen kronor, förklarar Joakim Muskantor. Det är så trist att se denna meningslösa förstörelse.
– Men det ska vi ändra på nu, avslutar Marianne Ohlander och Bo Söderström. I höst går ingen klottrare säker.