– Visst rullar det radiobilar i Gamlestaden när tid gives, svarar Dick Ringström på frågan om hur ofta polisen patrullerar i Gamlestaden.
Tre polisbilar täcker hela östra Göteborg, ibland åker de även till Partille och Ale kommun.
– Den polisiära närvaron i Gamlestaden är ungdomsgruppen, de håller kontakt med skolan. Lyckas de så vill jag påstå att då blir det ganska lugnt i stadsdelen, säger Hans Edström.

Tryggare stadsdel

Både Hans och Dick är överens om att stadsdelen upplevs som tryggare i dag än för några år sedan.
– I ett allmänt perspektiv gör jag bedömningen att Gamlestaden har fått en uppryckning på alla håll,
alltifrån trafiken på Artillerigatan, till byggnader och belysning. Det har blivit en bättre bostadsmiljö, det upplevs som att det är bättre och tryggare. Generellt sett är Gamlestaden ett ganska lugnt område, säger Hans.

– Jag tycker att det handlar mycket om att ha en väl fungerande skola, och fritidsgården är viktig. Mycket av situationen i stadsdelen hänger på ungdomskullarna som växer upp. Ungdomsgäng stör
människor mycket, menar Hans.
– På Gamlestadsskolan har de ett bra och långsiktigt arbete, fortsätter han.

Att få ha sin egendom i fred är viktigt för den upplevda tryggheten.
– Vi pratar om upplevd trygghet och den påverkas av rykten. Bilinbrott till exempel är någonting påtagligt och folk pratar med varandra om det. Det påverkar den upplevda tryggheten, menar Hans.

Fastighetsägarnas samarbete är betydelsefullt

Hans och Dick tycker att fastighetsägarnas samarbete är betydelsefullt för stadsdelen.
– Om alla är medvetna om samma sak får de ett helt annat genomslag, säger Dick.
– Jag tycker att de är med i matchen. De ska fortsätta att se om sitt fastighetsbestånd, säkerhetsdörrar och portkoder. Skaffa ett bra skalskydd, så att ett ställe inte blir känt för att man kan ta sig in. Se över boendemiljön och ta bort buskage som skymmer sikten. Hur man skriver hyreskontrakt är också viktigt för vad för slags verksamhet som får bedrivas i lokaler, avslutar han.

Tidigare svåra att stoppa

– Hittills har det varit svårt att komma åt de illegala spelmaskinerna och att säga upp en hyresgäst som redan fått fotfäste i en lokal. Problemet är känt sedan länge, men polisen har haft svårt att stoppa verksamheten. Straffet för att inneha en olaglig spelmaskin är låg, och brottet blir därmed lågt prioriterat hos polisen.
Rolf Nordin, gruppbefäl vid Hisingspolisen, talar av erfarenhet. Han har under en längre tid prövat en metod på centrala Hisingen för att komma åt de illegala spelmaskinerna. I och med den ökade uppmärksamheten på de lokaler som haft illegala spelmaskiner har polisen samtidigt fått möjlighet att driva bort svartklubbar från området.
– En hjälp i arbetet är att tillståndsreglerna för att få ha spelmaskiner har skärpts i år (se faktaruta). Ett annat steg i rätt riktning kan vara att aktivt förebygga förekomsten av spelautomater.

Ny metod stoppar spelmaskinerna

– Samarbete är den effektivaste metoden att komma tillrätta med de här problemen. Ensamma har vi inte tillräcklig kraft att agera, men med gemensamma insatser får vi fler verktyg och blir ett större hot för den kriminella verksamheten.

Polisen har makt att ingripa mot brottslig verksamhet och kan lägga beslag på spelmaskinerna. Stadsbyggnadskontoret kan kontrollera om det finns svartbyggen i lokalen, miljö- och hälsoförvaltningen kontrollerar de hygieniska förhållandena, försäkringskassan och skatteförvaltningen tittar på sjukskrivningar, socialbidrag, svartjobb och skattebrott. Fritidsförvaltningen lämnar bidrag till föreningar och kan hota med att dra in dessa om verksamheten inte följer de uppsatta riktlinjerna och hyresvärden kan påverka verksamheten genom hyreskontraktet.

Hårdare lokalavtal ger effekt

Små fastighetsägare och bostadsrättsföreningar har inte ekonomiska möjligheter att driva processer mot kriminella hyresgäster. Att upprätta ett noga specificerat hyreskontrakt är då en bra hjälp.

GöteborgsLokaler, som förvaltar allmännyttans lokaler, har arbetat fram en mall för hur ett lokalkontrakt kan se ut.
– Det gäller att ”trycka in” så mycket som möjligt i hyresavtalet och ha en speciell klausul om vilka spelmaskiner som får användas. På så sätt får hyresvärden en möjlighet att kontrollera att hyresgästen inte förändrar verksamheten under löpande kontraktstid till något illegalt, berättar Uno Petersson. Vi följer kontinuerligt upp våra hyresgäster för att se att de följer villkoren i kontrakten men också för att ge dem det stöd de behöver. De flesta är hårt arbetande människor.

Stärkta band skapar god miljö

Helena Holmberg som på Fastighetsägare i Gamlestadens uppdrag gjort en undersökning om lokalförvaltning håller med.
– Att stärka banden mellan hyresgäster och hyresvärdar är guld värt. Tillsammans kan de skapa den typ av miljö som vi vill ha här.

Spelar du på spelautomater och vet du om att en del är olagliga?

Youas Bergovich, 23, Gamlestaden

– Det händer att jag spelar och har vunnit pengar, men jag har aldrig haft i tanke om de är lagliga eller ej. Jag vet inte ens vad som skiljer dem åt.

Le Thu Trinh, 33, Bergsjön

– Aldrig, jag är verkligen emot spelautomater. Det har inte lockat mig och jag har kompisar som har blivit spelberoende. Jag har hört om att det finns lagliga och illegala, men vet inte hur man ser skillnad.

Lennart Söderlund, 55, Gamlestaden

– Jag är inte mycket för spel och har heller aldrig prövat spelautomater. Jag har hört att vissa är olagliga och skulle gissa att det är de man vinner pengar på.

Maria Munk, 29, Gamlestaden

– Nej, jag har aldrig spelat, det vore att kasta pengar i sjön. Jag har hört att det finns olagliga spelautomater, men brukar inte vistas i miljöer där de finns, mest för att det inte är särskilt mysigt med spel.

Fakta: Lagliga spelmaskiner

• Lotteriinspektionen är tillståndsmyndighet för spelmaskiner
• Den 1 april i år förföll alla gamla spelmaskinsavtal och nya tillstånd måste sökas
• Avtalen gäller för två år i taget och kostar 2000 kronor
• Tillstånd behövs till maskiner som står i lokaler dit allmänheten har tillträde
• Godkända spelmaskiner är Jack Vegas och Miss Vegas (från Svenska spel)

Nu gäller det att fullt ut lösa finansieringen för att arbetet ska komma igång. I årets budget har fastighetskontoret avsatt en summa pengar till projektet men den räcker inte. Alltså måste man hitta andra lösningar, vilket visat sig möjligt i flera andra satsningar i Gamlestaden.

Kamerabevakning utreds

Frågan om att ersätta den nedbrunna dansbanan har stötts och blötts men för närvarande är det inte aktuellt.

– Jag kan inte förorda att det byggs upp en ny dansbana förrän det blivit lugn och ordning på platsen, säger Lars Brickzén, stadsdelschef i Kortedala.

En möjlig åtgärd som kommer att undersökas är att ordna kamerabevakning på platsen, för övrigt inte den enda inom Kortedala SDN-område som kan bli aktuell. Branden på ett daghem i Kortedala nyligen visar att det finns fler utsatta platser i stadsdelen.

Fler fältassistenter och poliser

Men det handlar också om att möta ungdomarna som driver omkring på det personliga planet. Inför sommaren har SDN Kortedala förstärkt personalen med en fältassistent utöver de två som redan arbetar där.

– De ska vara ute och möta ungdomarna i högre grad än förut, särskilt på tider när ungdomsgården är stängd, säger Lars Brickzén.

Även polisen har fått förstärkning. Inom Kortedala SDN-område kommer fyra poliser att komplettera de fem som redan arbetar på ungdomssidan.

Fastighetsägare i Gamlestaden har, precis som många andra, engagerat sig för att det ska bli tryggare och trivsammare runt Medborgarhuset.

– Vi kommer att hålla ett extra öga på platsen i sommar, säger Ulf Malm, som också hoppas att det ska bli fler möjligheter för ungdomarna i stadsdelen att sysselsätta sig med meningsfulla fritidsaktiviteter.

Lyssnar inte på personal

Som personal har de försökt att tala med ungdomarna, men Eva och Birgitta upplever att det är svårt att påverka dem.

– Vi får ett bemötande som jag inte stött på tidigare, vi möts av en väldig respektlöshet. Tidigare har jag alltid tyckt att det gått att prata med folk, men inte här, säger Birgitta. Personalen har någon gång känt sig hotad och varit nära att ringa polisen. Birgitta och Eva har också hört att äldre blivit trakasserade när de sökt sig till aktiviteter i Medborgarhuset och nu inte längre vågar gå dit.

Inbrott och skadegörelse

Polisen i Kortedala är medveten om problemen i Medborgarhuset, men har ingen enkel lösning.

– Polisen kan inte bevaka ett bibliotek. Kanske att det behövs väktare under en övergångsperiod, säger Ingemar Gudmundsson.

För polisen handlar det inte bara om att yngre tonåringar bråkar på biblioteket. Under den senaste tiden har en del äldre ungdomar som inte bor i Gamlestaden ändå valt att samlas kring Medborgarhuset under kvällar och helger. Ingemar Gudmundsson menar att det lett till skadegörelse och inbrott.

– Vi försöker att ta tag i dem och prata med dem. Men är de under 15 år är det de sociala myndigheternas sak, säger han.

Göteborgs kommun kommer snart att inleda en satsning mot ungdomskriminalitet. Det kan komma att påverka Gamlestaden.

– Om det fortsätter kommer vi att åka hit oftare, med fler poliser för att störa ut dem. Det gäller att vara på dem hela tiden, säger Ingemar Gudmundsson.

Ett föräldraansvar

Ing-Marie Larsson, som arbetar med ungdomsfrågor i Kortedala, menar att det är viktigt att inte se ungdomar som problem utan se det som en möjlighet att de kommer till biblioteket i Medborgarhuset.

– Det är inga onda barn det här, utan man kan prata med dem. Det är också ett föräldraansvar, och det är inte så svårt att ringa till föräldrarna, säger hon. En fritidsgård finns i närheten som har öppet några kvällar i veckan. Det finns inte ekonomiska resurser att utöka öppettiderna, enligt Ing-Marie Larsson.

Något måste göras

Föreningen Fastighetsägare i Gamlestaden tycker det är viktigt att något görs.

– Fastighetsägare i Gamlestaden kan göra och gör mycket för att minska brottsligheten och öka tryggheten i stadsdelen. Men när det gäller det här ungdomsgänget, som till stor del kommer från områden utanför Gamlestaden, så är det först och främst en fråga för myndigheter som polis och socialtjänst. Därför är vi beroende av samarbete för att lösa det här problemet, säger Ulf Malm från Fastighetsägare i Gamlestaden.

– Många fastighetsägare och bostadsrättsföreningar har vidtagit förebyggande åtgärder i sina fastigheter. Det har blivit otryggare för tjuvar att göra inbrott i lägenheter, källare och vindar, säger han.

Checklista för ökad trygghet

Till hjälp finns en särskilt framtagen checklista (GG02) för trygghetskontroll av bostadshus.

– Ju fler fastighetsägare och bostadsrättsföreningar som arbetar utifrån GG02-metoden, ju mer kommer brottsligheten att minska, säger Ulf Malm.

Även bilbrottsligheten har minskat, mycket tack vare att fler än tidigare använder rattkryckor och att några parkeringsplatser har förbättrats.

– Men det finns mycket mer att göra. Det är alldeles för lätt att stjäla bilar i Gamlestaden, säger Ulf Malm. Bilbrottsligheten är strategiskt viktig att bekämpa för det får effekter även på annat håll.

– Stulna bilar används ofta i samband med andra brott. Dessutom är bilbrott en vanlig inkörsport för unga människor till grövre brottslighet, säger Ulf Malm.

Effektiva åtgärder

Projektledningen ökar nu samarbetet med trafikkontoret, Parkeringsbolaget och polisen för att komma fram till effektiva åtgärder.

– Det gäller också för varje fastighetsägare och bostadsrättsförening som har P-platser att åtgärda sådant som underlättar för tjuvar att begå brott, säger Ulf Malm, som avslutningsvis vill peka på att den positiva brottsstatistiken har en
baksida.

– Statistiken ljuger lite beroende på att polisen blivit bättre på att koda in rätta adresser i sina rapporter och det kan ”gynna utvecklingen” i de bebodda områdena på bekostnad av omkringliggande industri- och handelsområden.

– Polisledningen har dock förklarat att det inte råder någon tvekan om att den faktiska brottsligheten i bostadsområdena har minskat de senaste åren, säger Ulf Malm. 

Hon bor i en liten bostadsrättsförening nära Gamlestadstorget, och hon tycker att hennes närområde blivit tryggare det senaste året.

– Förut var det lite läskigt att gå hem från spårvagnshållplatsen, men det är mycket tryggare nu sedan vi fick belysning i Banérsparken. Och så tror jag rent allmänt att det är bra med väktarbilen som kör omkring på nätterna. Jag ser ibland väktaren stå och prata med människor, och tycker det är bra att den finns.

Det viktigaste målet med föreningen Fastighetsägare i Gamlestadens verksamhet är en tryggare stadsdel. Föreningen har funnits i ett och ett halvt år nu. Så hur ser utvecklingen av den polisanmälda brottsligheten ut?

Jo, jämfört med år 2000 har den polisanmälda brottsligheten år 2002 i de bebodda delarna av Gamlestaden minskat med tio procent.

Fordonsbrott och inbrott minskar

– Vi ser helt klart en positiv trend i Gamlestaden, säger Göran Juhlin, tjänstledig poliskommissarie som arbetar som trygghets- och säkerhetsutvecklare för Fastighetsägare i Gamlestaden.
Särskilt mycket har fordonsbrotten minskat, liksom inbrott i källare och vind.

– Vad gäller fordonsbrotten så spelar antagligen alla godkända rattkryckor som Gamlestadsborna numera sätter i sina bilar en viktig roll, säger Göran Juhlin. Och många fastighetsägare har gjort stora förbättringar i källare och vindar. Därför minskar också den typen av brott. Däremot har personrån utomhus ökat något sedan 2000, liksom lägenhetsinbrotten.

– Det begås inte särskilt många sådana brott i Gamlestaden över huvud taget på ett år, säger Göran Juhlin. Så till viss del handlar uppgångar och nedgångar om tillfälligheter. Men om man går lite längre bak i tiden har lägenhetsinbrotten gått ner kraftigt i Gamlestaden, så sent som 1998 anmäldes över 70 lägenhetsinbrott i stadsdelen.

Anette Borg, boende i Bellevue och ordförande i Riksbyggens bostadsrättsförening på Lars Kaggsgatan, tycker att medias rapportering när ett grovt brott begås i Gamlestaden gör att vänner som bor på andra håll ifrågasätter att hon över huvud taget kan bo i stadsdelen.

Kanske är det så att när människors förutfattade meningar om en stadsdel som Gamlestaden bekräftas genom kvällstidningarnas löpsedlar så spelar anknytningen till en bestämd stadsdel mycket större roll än om ett grovt brott begås på Guldheden eller i Linnéstaden.

– Så är det nog, säger Göran Juhlin. Men det betyder ju också att vi måste arbeta vidare i Gamlestaden. Dels för att minska brottsligheten, men också för att förändra omvärldens uppfattning om stadsdelen. Därför är det viktigt att vi berättar att den polisanmälda brottsligheten faktiskt går ner i Gamlestaden.

En positiv trend

Ytterligare en person som ser mycket positivt på utvecklingen i Gamlestaden och på det arbete som Fastighetsägare i Gamlestaden bedriver är Sten Schääf, chef för närpolisområde Kortedala.

– Utvecklingen av den polisanmälda brottsligheten i Gamlestaden är mycket positiv, säger Sten Schääf.

– Det är inte bara polisen som ska arbeta förebyggande mot brottsligheten, fortsätter han. Från polisens sida ser vi fastighetsägarnas initiativ i Gamlestaden som ett utomordentligt sätt att arbeta på.