Känner delaktighet

Till våren blir det ytterligare två städdagar, den 20 mars och 14 maj. Syftet med samarbetet är att få eleverna delaktiga i arbetet med den gemensamma trivseln i stadsdelen. För de genomförda städdagarna får skolan 50.000 kronor, som delas mellan klasserna som deltar.

Totalt kom 57 förslag in till Park- och naturnämnden. En förslagskommitté nominerade tre förslag till juryn, det var Fastighetsägare i Gamlestaden, Anders och Jan Sylvan och Brännö Naturvårdsförening.

Juryn, som bestod av Park- och naturnämndens presidium, förvaltningens direktör, stadsträdgårdsmästaren samt miljöexperten Stefan Edman, beslutade sedan att tilldela Fastighetsägare i Gamlestaden diplomet och penningpriset på tio tusen kronor.

Motiveringen löd Genom olika insatser arbetar föreningen aktivt med att ta ansvar för sin närmiljö. Park- och naturförvaltningen bedömer samarbetet med föreningen Fastighetsägare i Gamlestaden som oerhört värdefullt och ser det långsiktiga engagemanget som ett föredöme och en framgångsfaktor för en tryggare och vackrare stad.

Förslagsställaren var Anders Strandberg, styrelseledamot i bostadsrättsföreningen Stenbiten nummer sju i Gamlestaden.
– Jag var inne på kommunens hemsida och såg att man kunde lämna förslag. Jag bor i Gamlestaden och tycker att föreningen har gjort många bra saker, berättar Anders för Trygga Gamlestaden.
– Till exempel har de arbetat för att införa boendeparkering vilket innebar att massor av skräpbilar fraktades bort. De är också drivande för nattvandringar och klottersanering. Jag tycker att föreningen har fungerat som den bästa samlande punkten för fastighetsägarna i Gamlestaden, fortsätter han.

I åttan och nian fanns redan en skidresa och en Stockholmsresa inplanerad för samtliga elever, därför passade uppgiften bra för eleverna i sjuan. Belöningen som Fastighetsägare i Gamlestaden betalar kommer också väl till användning. Den kan klassen göra något trevligt tillsammans för. För fyra genomförda städdagar får skolan 50 000 kronor som delas mellan de klasser som varit med och städat.

– Samverkan med övriga aktörer i stadsdelen har varit lite av vårt kännemärke utåt de senaste tio åren, säger Carin Edvardson Rauner, rektor på Gamlestadsskolan.
– Vi får en bättre känsla för vår stadsdel och känner oss mer delaktiga i och med att vi bidrar till den gemensamma trivseln i stadsdelen, fortsätter hon.

Klockan nio på morgonen, en av höstens första riktigt kalla dagar, var det dags för två klasser att bege sig ut och städa i Gamlestaden. Efter visst tumult vid utdelningen av städredskap – knip-plock-pinnarna var oerhört eftertraktade, sopborstar framstod som ett okej alternativ och skyffeln kom i sista hand. Alla fick ett par städhandskar och soppåsar fanns det gott om. Städmaterialet har samverkansprojektet Trygg, vacker stad bidragit med.

Områdena som skulle städas var tydligt markerade på en karta. Det var Sten Johanssons plats, Brahegatan och ett område vid Nylösegatan och fritidsparken Braxen.
– Det måste bli bra städat, annars får vi inga pengar! peppade läraren David Schönström när det skulle sättas igång.
– Det är jättebra att eleverna får ta ansvar för miljön i Gamlestaden. Det är i allas intresse att det är fint här, säger David.
– Jag tycker verkligen att eleverna har tagit det här på stort allvar, säger läraren Claes Johansson som städat med sin klass vid Nylösegatan.

Framåt lunch hade eleverna fått ihop en hel del skräp i sina sopsäckar.
– Det är viktigt att städa för att både djur och människor ska trivas, vi har hittat jättemycket glassplitter, berättar Joakim Andersson.
– Det ligger fimpar överallt, de borde ställa ut stora askfat här, säger Ellen Berglund som städat utanför tobaksaffären på Nylösegatan.
Entusiasmen bland elever och lärare höll i sig till sista stund, även om man blev lite frusen mot slutet.
– Det var roligt att använda knipsorna, men det blev kallt, säger Rebecka Åstedt.
– Det var roligt för att vi städade alla tillsammans och umgicks lite samtidigt, fortsätter hon.
– Det var kul, instämmer Joakim.
– Men det är nog roligare till sommaren när det blir varmare, säger Ellen.

Carin Edvardson Rauner är nöjd med dagen. Hur det har bidragit till elevernas lärdomar om nedskräpning tycker hon är för tidigt att säga.
– Jag tycker att det här är en god satsning och en bra början. Kanske kan eleverna och elevrådet komma med idéer om hur vi kan utveckla det, säger hon.
Till våren ska sjuorna på Gamlestadsskolan städa ytterligare två gånger.
– Det är betydelsefullt för alla som bor och arbetar i Gamlestaden hur det ser ut här. Att det är städat och fint påverkar vår uppfattning om stadsdelen, säger Marianne Ohlander.

Vad tycker skoleleverna?

Tycker du att det är viktigt att det är rent och fint i Gamlestaden?

Jovana Vukovic. Ålder: 13 år. Bor i Gamlestaden
– Ja, alla ska ju känna sig trygga här.

Leon Cheng. Ålder: 13. Bor i Bellevue
– Ja, det är viktigt överallt.

Showan Maloudnejad. Ålder: 13 år. Bor i Gamlestaden
– Ja, det är en bättre miljö för barnen.

Lisa-Mari Hallesten. Ålder: 13 år. Bor i Utby
– Ja, för det är roligare att vara här och det
är roligare när folk kommer hit om det är fint.

– De flesta känner sig trygga i Gamlestaden. Nästan hälften av intervjupersonerna uppger visserligen att de kan känna sig otrygga på kvällar och nätter i vissa situationer. Det kan vara på vägen från spårvagnshållplatsen eller när det står ett tonårsgäng i närheten, men alla poängterar att detta inte är unikt för Gamlestaden utan gäller även i övriga delar av Göteborg sent på kvällen, berättar Marie.

Tryggheten har ökat

Hälften av intervjupersonerna upplever att tryggheten ökat de senaste fem åren och de flesta kan se att det har blivit snyggare i stadsdelen, att det har städats upp.
– Många har nämnt viadukten vid Gamlestadstorget och tycker att den har blivit särskilt fin, berättar Marie.
Både män och kvinnor upplever fortfarande viadukten som en konstig plats där man ogärna befinner sig på kvällstid, men upprustningen har gjort att tryggheten har ökat.

Mindre skräp och klotter

Saker som har bidragit till att öka trivseln de senaste åren är främst bättre belysning och att man har röjt upp i området. Nästan alla är positiva till införandet av boendeparkering och att man forslat bort gamla skrotbilar. Nästan alla säger också att det har blivit bättre belysning i stadsdelen, men att det fortfarande är mörkt på en del smågator. Insatserna med bättre lås i dörrar och portar värderas högt. Inbrotten i källarförråd och vindar har minskat sedan man satt in nya lås.

Klottersanering är något som Fastighetsägare i Gamlestaden satsat mycket på och som har gett resultat. Intervjupersonerna tycker inte att klotter är ett stort problem i dag. Gamlestaden upplevs dock fortfarande som skräpigt av många. Mycket papper och skräp far omkring och det ligger gratistidningar längs gator och i buskar. Fler papperskorgar som töms oftare efterfrågas.

Man trivs

Alla trivs i stadsdelen och känner sig hemma här, man säger att det är en mysig stadsdel och det är så vackert i Gamlestaden. De yngre intervjupersonerna kan även se att stadsdelens rykte håller på att förbättras i övriga Göteborg. Samtliga är väldigt positiva till framtidsplanerna för stadsdelen och hoppas att de ska göra Gamlestaden ännu mer attraktivt.

Gamlestadstorget är ett bra exempel på att flera aktörer ofta städar på en och samma plats. Park- och naturförvaltningen har hand om städning av de gröna ytorna, det vill säga gräsmattor och planteringar. Dessutom städar park- och naturförvaltningen de asfalterade ytorna på entreprenad för trafikkontoret. Trafikkontoret ansvarar också för städning av spårvagnshållplatser och har anlitat LP entreprenad för att städa spårvagnshållplatserna på Gamlestadstorget.

Park- och naturförvaltningen har sedan en tid tillbaka samordnat sina städuppdrag på Gamlestadstorget för att få ett bättre grepp om hela området och för att inga ytor ska kunna falla mellan stolarna.
– Nu städas Gamlestadstorget tre gånger per vecka, måndag, onsdag och fredag. Allt är samordnat och LP entreprenad städar samma dagar, berättar Bengt Pousard på park- och naturförvaltningen.
– Sköter den ena inte uppdraget så får den andre lida för det. Därför är det bra om vi kan samordna oss, säger Lars Svensson, samordnare på Park- och naturförvaltningen.

Det är bara några timmar sedan Kent Kristiansson och Roger Abrahamsson städade när Trygga Gamlestaden träffar dem på Gamlestadstorget. Morgonens resenärer har lämnat spår efter sig i form av cigarettfimpar och gratistidningar. En kaffemugg har placerats ovanpå en papperskorg.
– Det lyser som en ficklampa när man precis har städat, säger Roger Abrahamsson.
– Det största bekymret är gratistidningarna, på Brahegatan kryllar det av dem.

Utöver de kommunala aktörerna inom renhållning så har fastighetsägare ett ansvar för att städa gångbanor inom tio meter från fastighetens eller tomtens gräns.
– Det kan vara otydligt vem som har ansvar för vilka ytor, om det är kommunen eller fastighetsägaren, menar Bengt Pousard.

Vissa fastighetsägare vänder sig till park- och naturförvaltningen som utförare.
– Driften av gröna ytor och alla asfaltytor förutom gångbanor finansieras av skattemedel, medan asfaltsytor på gångbanor är intäktsfinansierade, berättar Leif Karlsson på park- och naturförvaltningen.

Fastighetsägarens ansvar

Fastighetsägare har ansvar för att städa gångbanor, gångvägar, trottoarer och trappor utmed och mellan fastigheter. När det inte finns någon gångbana och tomten eller fastigheten gränsar direkt mot gatan finns det särskilda regler, då ska 1,2 meters bredd från fastighetens tomtgräns räknas som gångbana. Om fastigheten inte ligger i direkt anslutning till gångbanan (det kan t ex finnas en gräsmatta eller plantering emellan) så har fastighetsägaren ansvar för gångbana som ligger inom 10 meter från tomtens eller fastighetens gräns. Fastighetsägaransvaret gäller dock inte för cykelbanor.

Stadsdelen har delats in i tre områden, centrala, södra och östra Gamlestaden. Trygga Gamlestaden följde med Kent Olofsson från Gamlestadens Kultur- och miljöförening på en tillsynsvandring i det södra området en regnig söndagseftermiddag. Vandringen startar på Gamlestadstorget och slutar i Bellevue industriområde.
– Här ser ju snyggt och prydligt ut, säger Kent när han tagit sig en titt på Gamlestadstorget.
– Man får ha lite nivå när man antecknar. En viss tolerens får finnas, det är ju en storstad. Vi vandrar bortåt Säveån och fortsätter på gångbanan utanför SKF. Här finns inget skräp alls, inte en fimp, inte ens ett kolapapper. Inne i Bellevue industriområde är det dock en annan nivå på städningen.
– Här är det stora problemområdet, berättar Kent.

Nere vid Säveån och estniska båtföreningen stöter vi på en hög med gamla brädor, glasskärvor och spikar.
– Såhär får det inte se ut, det blir spontana soptippar, säger Kent.
– Det är farligt med vassa spikar och glas, här promenerar folk med hundar, fortsätter han. Trots att vissa ställen är dåligt skötta tycker Kent att det blir bättre och bättre.
– Vi märker stor skillnad. Det har gjort nytta att vi har gått här, säger han.

Drygt hundra kundvagnar per år rullas till Gamlestaden utan att lämnas tillbaka där de hör hemma. Ingvar Börjesson ser till så att de försvinner från gatorna då ingen annan vill kännas vid dem. Kundvagnarna är ett av många projekt i fotbollsföreningen.

– Vi verkar i stadsdelen och samarbetar med bland andra Fastighetsägare i Gamlestaden och Poseidon, säger Ingvar.

Var kommer kundvagnarna ifrån?

– Folk går och handlar nere på Willys och på Konsum utan bil, och så hamnar de här. De märkta vagnarna lämnar vi tillbaka. I Bellevue hittar man ofta omärkta kundvagnar och de får vi tyvärr skrota.

Tycker du att det är skräpigt i stadsdelen?

– Jag upplever det som att det har blivit bättre, det är inte alls lika många kundvagnar nu. Men det går i vågor.

.n stor del av stadsdelens fastigheter har besiktigats enligt GG02-metoden, en checklista för trygghetskontroll som Fastighetsägare i Gamlestaden tagit fram i samarbete med Fastighetsägare i Gunnared. Detta har resulterat i att många fastighetsägare och bostadsrättsföreningar förbättrat tryggheten och säkerheten i sina hus och uteområden.

Gemensam bevakning

Föreningen har tagit initiativ till gemensam bevakning som innebär att en väktarbil kör varje natt i stadsdelen. ”Ronderingen” riktas till olika platser allt efter behov. Verksamheten finansieras av föreningen tillsammans med enskilda bostads-, fastighets- och lokalfastighetsägare samt kommunala förvaltningar. Boende kan tipsa väktarna om misstänkt brottslig verksamhet via en tipsstelefon.

Brottsstatistik

Föreningen tar fram och bearbetar brottsstatistik som varje vecka skickas till medlemmar och andra intressenter. Rapporterna kan till exempel ligga till grund för hur vi styr väktarbilen eller att vi kan påvisa samband mellan inbrott och dåligt stöldskydd i fastigheten.

Minskad bilbrottslighet

Att förebygga bilbrott har ända sedan starten varit högt prioriterat. Många P-platser har efter trygghetsbesiktningar fått bättre belysning och gjorts öppnare för insyn. Föreningen förmedlar subventionerade rattkryckor. Boendeparkering har införts i området efter förslag från föreningen. Sedan dess har tillgängligheten på gatorna ökat, bland annat har många skrotbilar försvunnit.

Bättre belysning

Bra belysning är viktigt för tryggheten. Fastighetsägare i Gamlestaden har därför låtit en arkitekt ta fram en rapport – ”Ljus i Gamlestaden” – med förslag till förbättringar.

Föreningens engagemang har medverkat till att Gamlestaden har fått över en miljon kronor i belysningsbidrag från kommunen.

Bland annat har ett 80-tal armaturer bytts ut och belysningen under viadukten vid Gamlestadstorget har utökats. Kommunen har också bytt all armatur på Artillerigatan och belysningen på skolgården har förbättrats. Holländareplatsen, som snart kommer att byggas om, och södra delen av Lars Kaggsgatan kommer att få ny belysning (Poseidon, ES Fastigheter och kommunen) liksom Sten Johanssons plats vid Medborgarhuset.

Flera belysningsprojekt har också tillkommit i industribebyggelsen söder om Artillerigatan. Studenthemmet (Poseidon), Nya Kulan (Kungsleden) och Nylösekyrkan har fått fasadbelysning.

Snyggt, tryggt och trivsamt

Två inventeringar som föreningen genomfört har resulterat i rapporterna ”Snyggt, tryggt och trivsamt” och ”Bellevue industriområde – snyggt, tryggt och trivsamt”. I dessa identifieras ett antal otrygga och otrivsamma platser och rapporterna har påverkat olika aktörer i stadsdelen till förbättringsarbeten. Enskilda fastighetsägare och bostadsrättsföreningar har byggt om entréer, uppgraderat belysningen, satt upp orienteringstavlor, rensat buskar och häckar, rustat upp gårdar, planterat blommor och träd och på Brahegatan kommer det numera upp julstjärnor varje år. Större kommunala miljöförbättringar i Gamlestaden under de senaste fyra åren är ombyggnaderna av Brahegatan, Gamlestadstorget (hållplatsen) och framför allt Artillerigatan. Bunkeberget genomgick en storstädning och viss upprustning för ett par år sedan.

Trygg, vacker stad

Göteborgs kommun har, som en direkt följd av det goda samarbetet i Gamlestaden, gjort stadsdelen till pilotprojekt i en kommunal satsning som kallas ”Trygg, vacker stad i samverkan” och avsatt fyra miljoner för upprustningsarbete i Gamlestaden under 2005.

Tillsynsvandringar

På föreningens initiativ genomförs sedan våren 2005 regelbundna tillsynsvandringar där engagerade gamlestadsbor varje vecka går runt i området och antecknar och fotograferar klotter, skräp, trasiga lampor mm. Protokoll skickas därefter till alla fastighetsägare. Förhoppningen är att problemen härigenom snarast skall åtgärdas. Föreningen driver också sedan flera år ett projekt för att samla ihop och föra bort kundvagnar som står och skräpar i stadsdelen. Tillsynsvandringarna och kundvagnsprojektet sköts av medlemmar i lokala föreningar, som genom dessa insatser får ekonomiskt tillskott till verksamheten.

Strategiska fastighetsförvärv

Bostads AB Poseidon har genomfört ett antal strategiska fastighetsförvärv. Bland annat har det f.d. Forumhuset förvärvats och byggts om till studenthem. En fastighet på Batterigatan har rustats upp och omvandlats till boende med vanlig hyresrätt. Sedan föreningen bildades har Poseidon i samarbete med stadsdelsförvaltningen medverkat till att det oproportionellt stora trycket på socialt boende har minskat, bland annat genom förändringar i egna fastigheter.

Föreningens egen verksamhet

Fastighetsägare i Gamlestaden har, utöver det som framgår tidigare i sammanställningen, genomfört två trygghetsundersökningar, 2003 och 2005. Föreningen har tillsammans med bl.a. biblioteket, polisen och stadsdelsförvaltningen arbetat för trygghet kring Medborgarhuset. Tidningen Trygga Gamlestaden distribueras tre-fyra gånger om året till hushåll och företag. En egen hemsida har upprättats. Föreningen arrangerar informations- och samrådsmöten med fastighetsägare och bostadsrättsföreningar.

Det kan handla om skräp, skrotbilar, trasiga lampor och annat som signalerar att en plats är okontrollerad och gör att den kan upplevas som otrygg för många.

Indelning i tre områden

Gamlestaden har delats in i tre områden: centrala Gamlestaden, östra Gamlestaden (Bellevue och Kviberg) och södra Gamlestaden (Gamlestadstorg, SKF och Bellevue industriområde). Tillsynsvandringar görs varje vecka i centrala Gamlestaden och varannan vecka i östra respektive södra Gamlestaden.

De föreningar som hittills har engagerat sig i tillsynsvandringarna är Gamlestadens Kultur- och Miljöförening, Götaholm BK och Gamlestadens Kamratförening.

Vandringarna resulterar inte bara i en tryggare och bättre stadsdel utan också välbehövliga tillskott i klubbkassorna. Det i sin tur gör att föreningarna får det lättare att bedriva sina viktiga verksamheter.

En grön oas

Kent Olofsson, Roger Olausson och Jan-Erik Svensson är alla tre mycket positiva till satsningen och de hoppas bidra till en ännu tryggare och trivsammare stadsdel.
– Det känns bra att engagera sig i detta och våra medlemmar är positiva, säger Jan-Erik Svensson i Kamratföreningen.

Roger Olausson, Götaholm BK, har verkat i Gamlestaden i 20 år och har bott här 15.
– Jag vill att Gamlestaden ska vara en grön oas och jag märker att det är så när jag går runt, säger han.

Kent Olofsson, Gamlestadens Kultur och Miljöförening, tycker att Gamlestaden är en fascinerande stadsdel som är värd en central roll i Göteborgs historia.
– Gamlestaden ligger centralt i Göteborg, representerar en intressant arkitektur och är ett riktigt kulturminnesmärke. Därför deltar jag gärna i denna verksamhet, säger han.

Pengar till föreningarna

De tre ”vandrarna” är eniga om att det är av värde för föreningarna att ansvara för tillsynsvandringarna.
– Den ekonomiska ersättningen går direkt in i föreningslivet, vilket i sin tur bidrar till en levande stadsdel, säger de tre.
– Och så ger det bra PR, tillägger Roger Olausson.

På frågan om de har sett något resultat av tillsynsvandringarna så kan de konstatera att det ännu så länge inte hänt så mycket, men de är medvetna om att det tar tid att få genomslag eftersom det är en helt ny verksamhet.

– Jag tycker att det blivit bättre i centrala delen av Gamlestaden, säger Kent Olofsson.