Öppettider

Öppet mån-tis kl 11.00-19.00, ons-tors kl. 11.00-16.00.

Gamlestadstorget lyfts fram som en av fem strategiska knutpunkter i stadsbyggnadskontorets förslag till ny översiktsplan som presenterades i början av april.

Runt Gamlestadstorget finns redan idag ca 350 företag och 12 000 personer pendlar hit varje dag. En ny pendeltågsstation för Norge-Vänerbanan beräknas stå klar här år 2013 och Gamlestadstorget kommer på sikt att utvecklas till ett betydande resecentrum. Pendeltågsstationen planeras ha två uppgångar, en norr om och en söder om Säveån.

För att få liv i området under hela dygnet planeras nya byggnader på och runt Gamlestadstorget.
– Vi vill skapa en sammanhängande stadsbild som innehåller service, kontor, verksamheter och bostäder. Bostäderna är viktiga för att få liv i ett område över dygnets alla timmar, säger Ann Catrin Kärnä, planarkitekt på stadsbyggnadskontoret.

Gamlestadens Fabriker – Gamlestadens framsida

Vid Gamlestadens Fabriker finns idag cirka 70 000 kvadratmeter byggnader. Planer finns för att förtäta och tillföra bostäder samt nya verksamhetslokaler till området. Detta kan göras bland annat genom att ta trafikytor i anspråk.

Den planerade Partihallslänken kommer att flytta den tunga trafiken från Gamlestadsvägen till precis söder om området. Planerna är att Gamlestadsvägen ska få mindre trafik och att viadukten på Gamlestadstorget ska rivas. Viadukten tar mycket mark i anspråk och sätter mycket begränsningar för området.
– Gamlestadsvägen kan bli ungefär som allén inne i stan. Där går mycket trafik men den upplevs ändå inte som någon barriär, säger Ann Catrin.

I september 2006 antog byggnadsnämnden en fördjupad översiktsplan för området Gamlestaden-Bagaregården. Ett av målen i planen är att försöka binda ihop Gamlestaden med Bagaregården på andra sidan motorvägen.
– Genom att skapa en framsida mot Bagaregården kan det öka kontakterna mellan stadsdelarna, menar Ann Catrin.

Inför framtiden är gångvägar och cykelvägar mellan de båda stadsdelarna viktiga eftersom det ska kännas naturligt för Bagaregårdenborna att ta pendeltåget vid Gamlestadstorget.

SKF-området blir levande blandstad

Successivt har SKF rationaliserat produktionen och flyttat den till området söder om Säveån. De karaktäristiska byggnaderna längs med Artillerigatan har fyllts med nya företag och verksamheter. Här huserar till exempel posten och nyligen flyttade Danshuset in i Nya kulan.

Visionen är att skapa en levande blandstad inne i det gamla fabriksområdet med bostäder, kontor och handel. Området ska utvecklas dels genom påbyggnad och viss nybyggnation.
– Det är väldigt viktigt att bevara områdets karaktär. Denna miljö är en tillgång som vi ska vara varsamma om, säger Ann Catrin.

Målsättningen är att öppna upp området mot resten av Gamlestaden och därför behöver nya entréer skapas. Idag ger Nya Kulan ett slutet intryck ut mot Artillerigatan. Idéer finns för en ny entré vid den gamla mittbyggnaden som är i dåligt skick och som ska rivas på sikt. En ny entré i den östra delen skulle göra området ännu mer tillgängligt.

30 000 m2 shoppingyta

I SKF-området ska trettio tusen kvadratmeter shoppingytor utvecklas. Utbudet kan liknas vid Frölunda Torg, fast i en betydligt mer unik miljö. Om ungefär fem år kommer man att kunna ta spårvagnen till SKF och gå på shoppingtur.
– Vi ska ta vara på läget vid spårvagnshållplatsen och inte skapa mer biltrafik, menar Ann Catrin.

Säveån en viktig tillgång

Närheten till gröna stråk och Säveån är viktigt för utvecklingen av hela Gamlestaden och även Kviberg. Ett promenad- och cykelstråk längs ån skulle göra Säveån mer tillgänglig. Målet är att man ska kunna röra sig fritt utmed Säveån ända ner till Göta älv åt ena hållet och till Utby åt andra hållet. Båtföreningarna i Bellevue industriområde ska bevaras, de tillför något särskilt till livet vid ån.
– Framtiden för Gamlestaden är positiv, menar Ann Catrin.
– Det kommer att hända väldigt mycket här under en tioårsperiod. Och när det är färdigt kommer Gamlestaden att vara en ännu mer spännande och attraktiv stadsdel att bo och arbeta i eller besöka.

Mer information:

www.stadsbyggnad.goteborg.se
www.fastighetskontoret.goteborg.se (klicka på bostäder)

F: Hur ska SKF-området utvecklas?
S: Vi jobbar helt i enlighet med översiktsplanens intentioner. Vi diskuterar med olika ”developers” och går in i detaljplanediskussioner under hösten 2007.

F: Vilka förändringar kommer att märkas på kort sikt?
S: Detaljplanen är antagligen klar 2009-2010 och därefter kan vi påbörja byggnationer.

F: När finns det lägenheter inne på SKF-området och när kan vi åka och shoppa i det nya köpcentret?
S: Om allt går bra så kommer vi troligen att vara klara med invigningen under 2011.

Joakim Muskantor, VD KB Askungen

F: Hur ska Gamlestadens Fabriker utvecklas?
S: I enlighet med den framtagna översiktsplanen, med nya verksamhetslokaler, verksamheter, hotell och bostäder. Så att vi får ett område som verkligen lever hela dygnet.

F: Vilka förändringar kommer att märkas på kort sikt?
S: Så snart vi har en detaljplan som tillåter fortsatt utveckling kommer det att märkas. Vi har redan utvecklat alla befintliga byggnader. Snart kommer pendeltågsstationen, den kommer att märkas tydligt.

F: När finns det lägenheter inne på Gamlestadens Fabriker?
S: Det hänger ihop med detaljplanen och Partihallsförbindelsen. Tidigast 2011

Britten Andersson

Jag tycker att det går åt rätt håll som det går. Det går att göra det snyggare, Bellevue och Gamlestadstorget till exempel är inte så kul. Torghandel på Holländareplatsen vore roligt.

Joakim Taxén

Jag är mycket här, jag jobbar på SKF. Jag trivs rätt bra i Gamlestaden. Önskemål: Bättre sammanhållning mellan barn och ungdomar som bor här, på gårdarna. Så var det när jag växte upp, alla kände alla. Mer trivsamma miljöer och grönområden.

Anna Linder

Det är lite dött här på kvällarna, så mer bostäder och liv dygnet runt vid Gamlestadstorget vore bra.

David Mohammadi

Ljusare på gatorna och under tunnlar. Att polisen patrullerar mer på nätter, så det blir tryggare.

Magnus Karlsson

Det behöver göras någonting åt hur det är på kvällarna. Det är helt olika hur det är på dagarna och kvällarna här. Min tjej kan inte gå ut efter klockan sex på kvällen, det är stökigt då. Mer butiker, snygga upp lite.

– Många som inte har tillgång till datorer hemma behöver komma i kontakt med släktingar eller ta del av nyheter från jordens alla hörn, säger hon.

Andra använder datorn för att söka jobb och bostad eller att boka biljetter. Men att använda datorerna handlar inte bara om att komma ut på nätet utan också om mycket annat.

– Datorerna har bland annat program för bildbehandling och här finns både scanner och färgskrivare, säger Ingrid Atlestam.

De sju datorerna är upptagna för det mesta. Antingen kan man boka i förväg och då får man använda datorn en timme. Kommer man in mer spontant får man låna en dator en kvart i taget. I Kortedala bibliotek, som har något fler datorer, anordnas kurser. Hittills har 2000 personer på så sätt lärt sig de allra första grunderna i ordbehandling och Internet.

Träffar och studier

För många gamlestadsbor är biblioteket en mötesplats där man kan träffas, läsa tidningar, samtala och utbyta tankar. Andra kommer till biblioteket för att i lugn och ro ägna sig åt studier.

– Behovet av studieplatser har ökat de senaste åren, alla har inte utrymme hemma, säger Ingrid Atlestam.
En service som används av många är tidningar och tidskrifter, de flesta på svenska men många på andra språk. Totalt rör det sig om drygt 150 titlar

– Det är rationellt att många kan använda samma prenumeration. I vissa fall är prenumerationspriserna så höga att det är svårt för enskilda personer att till exempel ha en egen utländsk dagstidning, säger Ingrid Atlestam.

De flesta som kommer till biblioteket gör det inte för att låna. Därför har Gamlestadens bibliotek nästan minst utlåning av stadens bibliotek. Dock har utlåningen av CD-böcker ökat lavinartat på senare tid och nytillskottet barnfilm på DVD är också populärt.

Böcker huvudsaken

Trots stora förändringar i bibliotekets verksamhet de senaste åren kommer böcker att vara det huvudsakliga utbudet under överskådlig tid. Här finns 30 000 böcker på 15 olika språk.

Ingrid Atlestam återkommer till de nya möjligheter som datatekniken, IT, medför.
– Med datorns hjälp kan vi söka böcker och information från hela världen. Det och mycket annat som IT medför gör att Gamlestadens bibliotek i praktiken fungerar som ett medborgarkontor, säger hon.

Mycket av bibliotekets verksamhet riktar sig till vuxna. Men för den sakens skull glöms inte barnen bort, tvärtom. Alla barn söks upp i olika skeden.

– Vi ”förföljer” dom från barnavårdscentralen och hela vägen tills dom lämnar högstadiet, säger Ingrid Atlestam, som avrundar samtalet med en önskan om att få ännu mer liv i Medborgarhuset, där biblioteket ligger.

– Det skulle gå att utnyttja lokalerna bättre, huset borde vara fullt av kulturevenemang och andra aktiviteter, säger hon.

Detta händer i biblioteket

Förutom det som beskrivs i artikeln här bredvid har biblioteket ett omfattande program för såväl barn som vuxna, en del i Gamlestadens bibliotek, annat i Kortedala. För barn finns till exempel sagostunder och läxhjälp och för vuxna föreläsningar, elementär datautbildning, kurser för nyblivna föräldrar m.m. Fullständigt program kan du få på biblioteket eller via Internet: www.kortedala.goteborg.se.

Uppskattat av befolkningen

Att Gamlestadens bibliotek uppskattas av befolkningen bekräftas i den medborgarundersökning som nyligen genomförts av Fastighetsägare i Gamlestaden i samarbete med SDN Kortedala. Ett slumpmässigt urval av invånarna har bl.a. gett sin syn på vad som är positivt med att bo i Gamlestaden. Av de ”institutioner” som finns med på listan hamnar biblioteket på andra plats efter vårdcentralen.

Gamlestaden har ringats in

Det är här Gamlestaden kommer in i bilden. Tack vare det omfattande samarbete som under flera år har utvecklats mellan fastighetsägare, stadsdelsförvaltningen, andra kommunala förvaltningar och aktörer görs en riktad satsning på just Gamlestaden. Ingen annan del av Göteborg har ringats in på liknande sätt.

– Här drar alla åt samma håll, säger Jonas Bergqvist, projektledare på Trafikkontoret och den som samordnar arbetet i Gamlestaden, och nämner arbetet med Holländareplatsen som ett bra exempel.

Jonas berättar att Göteborgs stad satsar fyra miljoner kronor i Gamlestaden under 2005.
– Förhoppningen är att det fortsätter på samma sätt 2006 och 2007, säger han.

Holländareplatsen byggs om

De fyra miljonerna fördelas med hälften var till investeringar respektive drift och underhåll. Under 2005 riktas alla investeringspengarna till en stor satsning på att försköna och restaurera Holländareplatsen och där skjuter Poseidon och ES Fastigheter till ytterligare två miljoner kronor tillsammans.

Planerna har varit utställda i en lokal på torget och hyresgäster och andra har kunnat ställa frågor och komma med synpunkter till ansvariga från kommunen.

Ombyggnadsarbetet, som initierats av Fas-tighetsägare i Gamlestaden, är tänkt att sättas igång efter sommaren. Holländareplatsen ska få ny och bättre belysning, ny gatubeläggning, mer grönska och fler sittplatser.

Angelägna projekt

Var drifts- och underhållspengarna kommer att satsas är ännu inte klart, men som Trygga Gamlestaden berättat om i tidigare nummer finns flera angelägna projekt, till exempel förbättringar av miljön under viadukten och ombyggnad av Kyrkogårdsgången.

En grupp med representanter för SDN Kortedala, Park och Natur, Stadsbyggnadskontoret, Trafikkontoret och Fastighetsägare i Gamlestaden går nu igenom alla satsningar som kan vara aktuella. Fastighetsägare i Gamlestaden representeras av Marianne Ohlander.

Detta arbete har gett en hel del resultat de senaste åren, vilket det skrivits om tidigare i Trygga Gamlestaden. Kommunen och andra fastighetsägare i Gamlestaden har satsat mycket pengar på bra belysning.

Kommunens resurser räcker inte till allt samtidigt som belysningen behöver förbättras på många fler platser och gator i stadsdelen. Därför har Bostads AB Poseidon och ES Fastigheter valt att själva bekosta ny gatubelysning på den södra delen av Lars Kaggsgatan, från Gamlestadstorg till Larsmässetorg, trots att gatan är kommunens mark.

Allt sker i samarbete med Trafikkontoret som utför själva arbetet. 32 väggkonsoler med fasadbelysning skall ersätta de nuvarande belysningslådorna som hänger i trådar ovanför gatan.

Bostads AB Poseidon betalar belysningen på sina tre fasader och ES Fastigheter betalar belysningen på sin fasad. Jan Nilsson på Bostads AB Poseidon och Sharam Rahi på ES Fastigheter är övertygade om att den nya gatubelysningen ska bli ett lyft för såväl deras egna hyresgäster som för besökare i kvarteren.

Dom hoppas också att belysningen skall bli ett positivt exempel och inspirera andra bostadsföretag och lokalfastighetsägare att satsa på trivsammare belysning på fler gator i Gamlestaden.

Öppettider

Öppettiderna är måndag, tisdag, torsdag 11-19 samt onsdag, fredag 11-16.
Vissa lördagar extra öppet 10-14.

Den väg som känns trygg på dagen kan verka skrämmande om natten. Men i Gamlestaden har många gångvägar nu blivit bättre belysta.

Dåligt ljus och mörka stigar. Att ta långa omvägar om kvällen för att inte belysningen fungerar gör nog många i Gamlestaden.

Trafikkontoret har tillsammans med stadsdelsförvaltningen, park- och naturförvaltningen och stadsbyggnadskontoret gjort en stor översyn av gångstråken i Gamlestaden.

– Det är för att vi ska arbeta åt samma håll, säger Björn Lindgren på trafikkontoret.

Primära gångstråk

Med hjälp av stadsdelsförvaltningen i Gamlestaden och genom egna undersökningar på plats har de kartlagt vilka vägar som människor verkligen använder. Dessa primära gångstråk, som man kallar dem, har sedan fått bättre belysning om den inte fungerat.

– Det är ett helhetsgrepp för att folk ska känna sig tryggare. Min filosofi är att om människor känner att det finns fler andra som ser dem så känner man sig tryggare, säger han.

Buskar och träd måste ansas

Trafikkontoret har analyserat varför vissa stråk är mörka. Det kan bero på att de befintliga lamporna fungerar dåligt eller så saknas det helt enkelt belysning. Ibland behöver buskar och träd som döljer belysningen klippas ned.

– Vi gör ett belysningsförslag för att beräkna vad som behöver göras. Pengarna måste också fördelas hyggligt rättvist över hela Göteborg.

Mer än en miljon kronor

Gamlestaden har nu fått sin genomgång. Ett 80-tal armatur har bytts på befintliga lyktstolpar, och sex nya stolpar har satts upp.

– Vi har prioriterat tålig armatur som ger mycket ljus, säger Björn Lindgren.

Satsningen på primärstråken är kopplad till andra projekt, som upprustningen av Gamlestadstorget, och totalt läggs det över en miljon kronor på belysningen i stadsdelen. Tanken är att det ska känna säkrare och tryggare att röra sig i Gamlestaden nu.

Skolgården – inte längre ett svart hål

Gamlestadsskolans gård var länge ett hotfullt svart hål om kvällarna. Idag trivs elever och lärare. En plats som många undvikit har blivit levande igen sedan kommunen investerat i ny belysning.

Mörkret på skolgården har ibland ingett en otäck känsla hos dem som gått över platsen. Och lärare och annan skolpersonal har tyckt att den dåliga belysningen varit beklämmande.

– Städerskorna kommer klockan fem på morgonen och då har det varit helt kolsvart. De är glada över ljuset nu, säger Claes Bjurklint, som är rektor på skolan.

Roligare komma till jobbet

Den nya belysningen gläder elever och personal.
Själv tycker Claes Bjurklint det är roligare att komma till jobbet på morgonen när skolgården inte är becksvart.

– Vi tycker det är jättebra. Det är ett gammalt önskemål vi haft, för tidigare har skolgården varit väldigt mörk och otrivsam, säger han.

Skolan har haft problem med skadegörelse i perioder, och Claes Bjurklint hoppas att belysningen ska bidra till att minska den. Redan nu verkar det blivit en förbättring.

– Men vi måste se på lite längre sikt för att kunna göra en utvärdering.

Mer lek och skoj

Han tror att skolgården kommer att utnyttjas bättre nu. Vanliga Gamlestadsbor kan ta genvägen över gården och barn kan leka längre om kvällarna.

– När våren och sommaren kommer är det alltid mycket folk här. Det brukar vara basketturneringar på dagarna och nu kanske de även kan fortsätta på kvällarna.

Fastighetsägare i Gamlestaden har länge kämpat för bättre belysning på skolgården.

– En ljus skolgård ökar tryggheten i stadsdelen, säger Helena Holmberg, projektledare.

Nu arbetar fastighetsbolaget Kungsleden på en förändring. Nya Kulan, som fastigheten nu heter, kommer få fasadbelysning.

– Vi vill att Nya Kulan ska bli ett landmärke även på kvällstid. Många orienterar sig efter den under dagen, men när mörkret faller på kvällen blir det svart, säger Benny Ivarsson, som är regionchef på fastighetsbolaget, tillika styrelseledamot i Fastighetsägare i Gamlestaden.

Enligt planerna ska det monteras lampor på taket av byggnaden. Dessa riktas nedåt.

– Vi räknar med att det ska bli klart till hösten när mörkret faller på. Det är roligt att kunna bidra till en bättre miljö, säger Benny Ivarsson.