– Visst rullar det radiobilar i Gamlestaden när tid gives, svarar Dick Ringström på frågan om hur ofta polisen patrullerar i Gamlestaden.
Tre polisbilar täcker hela östra Göteborg, ibland åker de även till Partille och Ale kommun.
– Den polisiära närvaron i Gamlestaden är ungdomsgruppen, de håller kontakt med skolan. Lyckas de så vill jag påstå att då blir det ganska lugnt i stadsdelen, säger Hans Edström.

Tryggare stadsdel

Både Hans och Dick är överens om att stadsdelen upplevs som tryggare i dag än för några år sedan.
– I ett allmänt perspektiv gör jag bedömningen att Gamlestaden har fått en uppryckning på alla håll,
alltifrån trafiken på Artillerigatan, till byggnader och belysning. Det har blivit en bättre bostadsmiljö, det upplevs som att det är bättre och tryggare. Generellt sett är Gamlestaden ett ganska lugnt område, säger Hans.

– Jag tycker att det handlar mycket om att ha en väl fungerande skola, och fritidsgården är viktig. Mycket av situationen i stadsdelen hänger på ungdomskullarna som växer upp. Ungdomsgäng stör
människor mycket, menar Hans.
– På Gamlestadsskolan har de ett bra och långsiktigt arbete, fortsätter han.

Att få ha sin egendom i fred är viktigt för den upplevda tryggheten.
– Vi pratar om upplevd trygghet och den påverkas av rykten. Bilinbrott till exempel är någonting påtagligt och folk pratar med varandra om det. Det påverkar den upplevda tryggheten, menar Hans.

Fastighetsägarnas samarbete är betydelsefullt

Hans och Dick tycker att fastighetsägarnas samarbete är betydelsefullt för stadsdelen.
– Om alla är medvetna om samma sak får de ett helt annat genomslag, säger Dick.
– Jag tycker att de är med i matchen. De ska fortsätta att se om sitt fastighetsbestånd, säkerhetsdörrar och portkoder. Skaffa ett bra skalskydd, så att ett ställe inte blir känt för att man kan ta sig in. Se över boendemiljön och ta bort buskage som skymmer sikten. Hur man skriver hyreskontrakt är också viktigt för vad för slags verksamhet som får bedrivas i lokaler, avslutar han.

I åttan och nian fanns redan en skidresa och en Stockholmsresa inplanerad för samtliga elever, därför passade uppgiften bra för eleverna i sjuan. Belöningen som Fastighetsägare i Gamlestaden betalar kommer också väl till användning. Den kan klassen göra något trevligt tillsammans för. För fyra genomförda städdagar får skolan 50 000 kronor som delas mellan de klasser som varit med och städat.

– Samverkan med övriga aktörer i stadsdelen har varit lite av vårt kännemärke utåt de senaste tio åren, säger Carin Edvardson Rauner, rektor på Gamlestadsskolan.
– Vi får en bättre känsla för vår stadsdel och känner oss mer delaktiga i och med att vi bidrar till den gemensamma trivseln i stadsdelen, fortsätter hon.

Klockan nio på morgonen, en av höstens första riktigt kalla dagar, var det dags för två klasser att bege sig ut och städa i Gamlestaden. Efter visst tumult vid utdelningen av städredskap – knip-plock-pinnarna var oerhört eftertraktade, sopborstar framstod som ett okej alternativ och skyffeln kom i sista hand. Alla fick ett par städhandskar och soppåsar fanns det gott om. Städmaterialet har samverkansprojektet Trygg, vacker stad bidragit med.

Områdena som skulle städas var tydligt markerade på en karta. Det var Sten Johanssons plats, Brahegatan och ett område vid Nylösegatan och fritidsparken Braxen.
– Det måste bli bra städat, annars får vi inga pengar! peppade läraren David Schönström när det skulle sättas igång.
– Det är jättebra att eleverna får ta ansvar för miljön i Gamlestaden. Det är i allas intresse att det är fint här, säger David.
– Jag tycker verkligen att eleverna har tagit det här på stort allvar, säger läraren Claes Johansson som städat med sin klass vid Nylösegatan.

Framåt lunch hade eleverna fått ihop en hel del skräp i sina sopsäckar.
– Det är viktigt att städa för att både djur och människor ska trivas, vi har hittat jättemycket glassplitter, berättar Joakim Andersson.
– Det ligger fimpar överallt, de borde ställa ut stora askfat här, säger Ellen Berglund som städat utanför tobaksaffären på Nylösegatan.
Entusiasmen bland elever och lärare höll i sig till sista stund, även om man blev lite frusen mot slutet.
– Det var roligt att använda knipsorna, men det blev kallt, säger Rebecka Åstedt.
– Det var roligt för att vi städade alla tillsammans och umgicks lite samtidigt, fortsätter hon.
– Det var kul, instämmer Joakim.
– Men det är nog roligare till sommaren när det blir varmare, säger Ellen.

Carin Edvardson Rauner är nöjd med dagen. Hur det har bidragit till elevernas lärdomar om nedskräpning tycker hon är för tidigt att säga.
– Jag tycker att det här är en god satsning och en bra början. Kanske kan eleverna och elevrådet komma med idéer om hur vi kan utveckla det, säger hon.
Till våren ska sjuorna på Gamlestadsskolan städa ytterligare två gånger.
– Det är betydelsefullt för alla som bor och arbetar i Gamlestaden hur det ser ut här. Att det är städat och fint påverkar vår uppfattning om stadsdelen, säger Marianne Ohlander.

Vad tycker skoleleverna?

Tycker du att det är viktigt att det är rent och fint i Gamlestaden?

Jovana Vukovic. Ålder: 13 år. Bor i Gamlestaden
– Ja, alla ska ju känna sig trygga här.

Leon Cheng. Ålder: 13. Bor i Bellevue
– Ja, det är viktigt överallt.

Showan Maloudnejad. Ålder: 13 år. Bor i Gamlestaden
– Ja, det är en bättre miljö för barnen.

Lisa-Mari Hallesten. Ålder: 13 år. Bor i Utby
– Ja, för det är roligare att vara här och det
är roligare när folk kommer hit om det är fint.

Medmänniska – inte polis

En nattvandrare ska vara en medmänniska och inte agera som någon polis eller annan myndighetsperson. Att nattvandra innebär att vuxna träffas för att gemensamt gå ut på fredag- och lördagkvällar för att möta ungdomar i deras verklighet. Man går alltid i grupp om minst tre personer och har på sig den gula nattvandrarjackan för att visa vem man är. Hur länge de stannar ute om kvällarna beror på om det är några ungdomar ute och vad som händer. Vid större evenemang åker de in till stan och möter upp med nattvandrare från andra stadsdelar. Jag vinner förtroende genom att respektera våra ungdomar och får därigenom respekt tillbaka är ett av nattvandrarnas budord.
– Man märker att ungdomarna uppskattar att vi finns och att vi är ute, säger Elisabeth.

Är du intresserad av att börja nattvandra?

Kontakta Ari Pietilä, tfn: 0705-32 30 69.

Nu gäller det att fullt ut lösa finansieringen för att arbetet ska komma igång. I årets budget har fastighetskontoret avsatt en summa pengar till projektet men den räcker inte. Alltså måste man hitta andra lösningar, vilket visat sig möjligt i flera andra satsningar i Gamlestaden.

Kamerabevakning utreds

Frågan om att ersätta den nedbrunna dansbanan har stötts och blötts men för närvarande är det inte aktuellt.

– Jag kan inte förorda att det byggs upp en ny dansbana förrän det blivit lugn och ordning på platsen, säger Lars Brickzén, stadsdelschef i Kortedala.

En möjlig åtgärd som kommer att undersökas är att ordna kamerabevakning på platsen, för övrigt inte den enda inom Kortedala SDN-område som kan bli aktuell. Branden på ett daghem i Kortedala nyligen visar att det finns fler utsatta platser i stadsdelen.

Fler fältassistenter och poliser

Men det handlar också om att möta ungdomarna som driver omkring på det personliga planet. Inför sommaren har SDN Kortedala förstärkt personalen med en fältassistent utöver de två som redan arbetar där.

– De ska vara ute och möta ungdomarna i högre grad än förut, särskilt på tider när ungdomsgården är stängd, säger Lars Brickzén.

Även polisen har fått förstärkning. Inom Kortedala SDN-område kommer fyra poliser att komplettera de fem som redan arbetar på ungdomssidan.

Fastighetsägare i Gamlestaden har, precis som många andra, engagerat sig för att det ska bli tryggare och trivsammare runt Medborgarhuset.

– Vi kommer att hålla ett extra öga på platsen i sommar, säger Ulf Malm, som också hoppas att det ska bli fler möjligheter för ungdomarna i stadsdelen att sysselsätta sig med meningsfulla fritidsaktiviteter.

Vill du också bli vuxenvandrare?

Kontaktperson är Kikki Persson, telefon 0707-993854.

Projektet är ännu i planeringsstadiet och kommer att drivas i samverkan med stadsdelsförvaltningen i Kortedala.

Lyssnar inte på personal

Som personal har de försökt att tala med ungdomarna, men Eva och Birgitta upplever att det är svårt att påverka dem.

– Vi får ett bemötande som jag inte stött på tidigare, vi möts av en väldig respektlöshet. Tidigare har jag alltid tyckt att det gått att prata med folk, men inte här, säger Birgitta. Personalen har någon gång känt sig hotad och varit nära att ringa polisen. Birgitta och Eva har också hört att äldre blivit trakasserade när de sökt sig till aktiviteter i Medborgarhuset och nu inte längre vågar gå dit.

Inbrott och skadegörelse

Polisen i Kortedala är medveten om problemen i Medborgarhuset, men har ingen enkel lösning.

– Polisen kan inte bevaka ett bibliotek. Kanske att det behövs väktare under en övergångsperiod, säger Ingemar Gudmundsson.

För polisen handlar det inte bara om att yngre tonåringar bråkar på biblioteket. Under den senaste tiden har en del äldre ungdomar som inte bor i Gamlestaden ändå valt att samlas kring Medborgarhuset under kvällar och helger. Ingemar Gudmundsson menar att det lett till skadegörelse och inbrott.

– Vi försöker att ta tag i dem och prata med dem. Men är de under 15 år är det de sociala myndigheternas sak, säger han.

Göteborgs kommun kommer snart att inleda en satsning mot ungdomskriminalitet. Det kan komma att påverka Gamlestaden.

– Om det fortsätter kommer vi att åka hit oftare, med fler poliser för att störa ut dem. Det gäller att vara på dem hela tiden, säger Ingemar Gudmundsson.

Ett föräldraansvar

Ing-Marie Larsson, som arbetar med ungdomsfrågor i Kortedala, menar att det är viktigt att inte se ungdomar som problem utan se det som en möjlighet att de kommer till biblioteket i Medborgarhuset.

– Det är inga onda barn det här, utan man kan prata med dem. Det är också ett föräldraansvar, och det är inte så svårt att ringa till föräldrarna, säger hon. En fritidsgård finns i närheten som har öppet några kvällar i veckan. Det finns inte ekonomiska resurser att utöka öppettiderna, enligt Ing-Marie Larsson.

Något måste göras

Föreningen Fastighetsägare i Gamlestaden tycker det är viktigt att något görs.

– Fastighetsägare i Gamlestaden kan göra och gör mycket för att minska brottsligheten och öka tryggheten i stadsdelen. Men när det gäller det här ungdomsgänget, som till stor del kommer från områden utanför Gamlestaden, så är det först och främst en fråga för myndigheter som polis och socialtjänst. Därför är vi beroende av samarbete för att lösa det här problemet, säger Ulf Malm från Fastighetsägare i Gamlestaden.

Den väg som känns trygg på dagen kan verka skrämmande om natten. Men i Gamlestaden har många gångvägar nu blivit bättre belysta.

Dåligt ljus och mörka stigar. Att ta långa omvägar om kvällen för att inte belysningen fungerar gör nog många i Gamlestaden.

Trafikkontoret har tillsammans med stadsdelsförvaltningen, park- och naturförvaltningen och stadsbyggnadskontoret gjort en stor översyn av gångstråken i Gamlestaden.

– Det är för att vi ska arbeta åt samma håll, säger Björn Lindgren på trafikkontoret.

Primära gångstråk

Med hjälp av stadsdelsförvaltningen i Gamlestaden och genom egna undersökningar på plats har de kartlagt vilka vägar som människor verkligen använder. Dessa primära gångstråk, som man kallar dem, har sedan fått bättre belysning om den inte fungerat.

– Det är ett helhetsgrepp för att folk ska känna sig tryggare. Min filosofi är att om människor känner att det finns fler andra som ser dem så känner man sig tryggare, säger han.

Buskar och träd måste ansas

Trafikkontoret har analyserat varför vissa stråk är mörka. Det kan bero på att de befintliga lamporna fungerar dåligt eller så saknas det helt enkelt belysning. Ibland behöver buskar och träd som döljer belysningen klippas ned.

– Vi gör ett belysningsförslag för att beräkna vad som behöver göras. Pengarna måste också fördelas hyggligt rättvist över hela Göteborg.

Mer än en miljon kronor

Gamlestaden har nu fått sin genomgång. Ett 80-tal armatur har bytts på befintliga lyktstolpar, och sex nya stolpar har satts upp.

– Vi har prioriterat tålig armatur som ger mycket ljus, säger Björn Lindgren.

Satsningen på primärstråken är kopplad till andra projekt, som upprustningen av Gamlestadstorget, och totalt läggs det över en miljon kronor på belysningen i stadsdelen. Tanken är att det ska känna säkrare och tryggare att röra sig i Gamlestaden nu.

Skolgården – inte längre ett svart hål

Gamlestadsskolans gård var länge ett hotfullt svart hål om kvällarna. Idag trivs elever och lärare. En plats som många undvikit har blivit levande igen sedan kommunen investerat i ny belysning.

Mörkret på skolgården har ibland ingett en otäck känsla hos dem som gått över platsen. Och lärare och annan skolpersonal har tyckt att den dåliga belysningen varit beklämmande.

– Städerskorna kommer klockan fem på morgonen och då har det varit helt kolsvart. De är glada över ljuset nu, säger Claes Bjurklint, som är rektor på skolan.

Roligare komma till jobbet

Den nya belysningen gläder elever och personal.
Själv tycker Claes Bjurklint det är roligare att komma till jobbet på morgonen när skolgården inte är becksvart.

– Vi tycker det är jättebra. Det är ett gammalt önskemål vi haft, för tidigare har skolgården varit väldigt mörk och otrivsam, säger han.

Skolan har haft problem med skadegörelse i perioder, och Claes Bjurklint hoppas att belysningen ska bidra till att minska den. Redan nu verkar det blivit en förbättring.

– Men vi måste se på lite längre sikt för att kunna göra en utvärdering.

Mer lek och skoj

Han tror att skolgården kommer att utnyttjas bättre nu. Vanliga Gamlestadsbor kan ta genvägen över gården och barn kan leka längre om kvällarna.

– När våren och sommaren kommer är det alltid mycket folk här. Det brukar vara basketturneringar på dagarna och nu kanske de även kan fortsätta på kvällarna.

Fastighetsägare i Gamlestaden har länge kämpat för bättre belysning på skolgården.

– En ljus skolgård ökar tryggheten i stadsdelen, säger Helena Holmberg, projektledare.

– Ja, det är verkligen jättebra här, säger Camilla.

Camilla och Pär är från Stockholm respektive Uddevalla, och båda är nästan helt nya i Göteborg. De trivs både med sitt boende och med att bo i Gamlestaden.

– Här finns lite av varje, affärer och så, säger Pär.

– Och stadsdelen känns så mysig, lägger Camilla till. Det beror nog mest på den charmiga bebyggelsen. Vi har redan promenerat en del i området. Och fast vi inte bor mitt i stan känns det absolut inte avsides. Det går ju så fort med spårvagnen.

Camilla läser medie- och kommunikationsvetenskap och Pär läser till sjöbefäl på Chalmers Lindholmen. De bor i en lägenhet på två rum och kök, men de flesta av husets 174 lägenheter är ett rum med kokvrå

Bostads AB Poseidon äger huset, men det är Stiftelsen Göteborgs studentbostäder, SGS, som sköter uthyrningen. Huset är redan fullt uthyrt och 200 studenter bor nu på Studenthemmet Brahegatan, mitt i
hjärtat av Gamlestaden. 

Ungefär så kan man måla upp bostadsföretaget Poseidons vision av framtiden i Gamlestaden, och i den visionen är Forumhuset en viktig komponent.

Små lägenheter passar studenter

Forumhuset byggdes i början av 70-talet för att härbärgera de arbetare som kom till SKF från andra länder. När konjunkturen vände och det inte behövdes arbetskraftsinvandring användes huset både som flyktingförläggning och enklare hotell.

– Med åren fick huset ett skamfilat rykte, säger Jan Nilsson, som är distriktschef på Poseidon.

När Poseidon köpte huset ville man göra något för att stoppa den negativa utvecklingen och låta huset bli något positivt för stadsdelen istället. Att bygga om huset till ett studenthus var ett bra alternativ.

– Eftersom lägenheterna i huset är små lämpar de sig väl som studentbostäder. Och det är nära in till centrum, det tar bara tio minuter att cykla till Brunnsparken, säger Jan Nilsson.

»Mer liv« i stadsdelen

Han tror att studenterna kommer att gynna hela folklivet i Gamlestaden. Studenter vill ha kaféer, restauranger och affärer som därmed får fler kunder.

Marie Werner, som är projektledare för ombyggnationen, ser också fördelar.

– Studenter är ju uppe sent. Stadsdelen kommer att bli levande dygnet runt, säger hon.

Kanske kan studenterna också gagna de många nya företag som öppnat i de gamla SKF-lokalerna. Förhoppningsvis kan ett utbyte uppstå.

Inflyttning i augusti 2003

Totalt blir det 176 studentlägenheter i huset. Enligt planerna ska det vara färdigt att flytta in i under augusti 2003. Man kan redan nu ställa sig i kö för lägenheterna hos Poseidon, distrikt Olskroken.

Lägenheterna får helt ny inredning med spis, kyl och frys. Och det kommer bland annat att finnas bredband, modern avfallshantering och tvättstuga på varje våningsplan.

– Det finns möjlighet att göra möteslokaler och andra verksamhetslokaler också, men vi vill att huset ska börja leva först för att se vilka behov som finns, säger Jan Nilsson.

Skjuts åt servicenäringen

Stisses skor har flyttat från Bellevue till Forumhuset.

– Och vi hoppas få en ny restaurang på gatuplanet, i en öppen och luftig lokal där man känner sig välkommen, säger Jan Nilsson.

Det har ryktats om att bankerna ska stänga sina kontor i Gamlestaden. Jan Nilsson har varit i kontakt med dem och när han berättat om att det kommer studenter till Gamlestaden har bankerna sagt att de stannar.

– Vi tror att studentbostäderna här blir bra för Gamlestaden på lång sikt. Vi ser ju redan en positiv utveckling här, till exempel med Balettakademin och utvecklingen i SKFs gamla lokaler och i Gamlestadens fabriker. Vi tror att Gamlestaden kommer att bli en bra miljö för unga människor, säger Jan Nilsson.